...eller ska jag säga bikini letat. Har farit runt och letat efter en bikini. Jag tar vad som helst bara det är avtagbara axelband på. Bara jag slipper ha den fula bikinin jag dras med nu.
Hittade jag någon, aa faktiskt imorse inne på H&M hitade jag en som satt så *pip* snyggt men jag tyckte den var ful. Tycker det i och för sig fortfarande. Men jag köpte den aldrig eftersom jag skulle åka till Skärholmen och leta. Hittade jag någon där? Näe ingen alls. Tillbaka till centrum för att köpa den jag tesatd epå morgonen. Finns den kvar? Näe. Typsikt min tur säger jag bara.
Så nu står jag här utan en jävla bikini. Så trött på allting just nu. Ingenting går som jag vill. Allt är bara bajs.
Hade för övrigt en annan dröm inatt om mitt ex och någon annan. När ska detta sluta?
HATAR DET!
tisdag 30 juni 2009
måndag 29 juni 2009
En dag på stranden
Bjuder här först på två fina bilder på solnedgången från min hus hos mina föräldrar.
Ja idag har jag enbart legat i stekt i solen nere vid bryggan. Finns det någe härligare? Tror fasiken inte det. Har jag bränt mig? Näe faktiskt inte. Mitt skin saknar ju pigment så jag kan sitta ute i solen i evigheter och det händer ingenting. Typiskt att jag ska dras med det =(
Jag har även bakat blåbärsmuffins idag också. Dom blev väldigt goda.
Jag har funnit mig ett nytt intresse som är just matlagning och bakning. Det är super kul. Synd bara att jag alltid undrar vad det är jag ska laga/baka. Det är väl ungefär som med en målare eller en författare. Alla vill vi skapa, det kliar i fingrarna men vi vet inte vad vi ska producera.
På vägen ner till stranden såg jag denna på vägen. En liten kopparödla =)
Nedrans drömmar
I natt hade jag återigen en obehaglig dröm om mitt ex.
Den här drömmen är mycket mer luddig eftersom jag hann vakna två gånger efter och drömma två andra drömmar.
Men det hela var som igår i alla fall. Jag såg mitt ex lycklig med någon annan. Denna gång var det inte någon tjej jag kände utan det var någon helt annan.
Hon liten och tanig och hade långt, rakt blont hår. det är allt jag minns. Jag ser dom gå iväg hand i hand.
Vad ska detta med drömmarna betyda? Jag blir galen. Jag vill inte drömma om mitt ex med någon annan.
Dessutom är jag rädd för att det är sanningsdrömmar. Jag brukar ha sånna ibland. Att de jag drömmer är sant eller blir sant.
Så med detta jag drömt tolkar jag som att han träffat någon annan, det kan vara bara one night eller så bygger han upp en relation med någon. Jag blir galen, vill inte känna så här. Jag vill bara känna hur jag själv är inte hur någon annan känner.
Precis som med mitt förra ex som var otrogen stup i kvarten så kände jag på mig att något var fel, att han var otrogen. Han gjorde inge speciellt eller hade några tydliga tecken på att han var det men endå kände jag på mig att något var fel.
Jag vaknad eupp en morgon och bara helt enkelt visste, inatt sov han med någon annan. Min mage vred sig upp och ner och hela jag skakade. Och mycket riktigt så hade han spenderat natten med någon annan.
Jag börjar tro att jag är spykiskt störd ärligt talat.
Jaja jag får väl bjuda på den...
Odag väntar förövrigt solen och stranden. Det är niiiice ;)
Den här drömmen är mycket mer luddig eftersom jag hann vakna två gånger efter och drömma två andra drömmar.
Men det hela var som igår i alla fall. Jag såg mitt ex lycklig med någon annan. Denna gång var det inte någon tjej jag kände utan det var någon helt annan.
Hon liten och tanig och hade långt, rakt blont hår. det är allt jag minns. Jag ser dom gå iväg hand i hand.
Vad ska detta med drömmarna betyda? Jag blir galen. Jag vill inte drömma om mitt ex med någon annan.
Dessutom är jag rädd för att det är sanningsdrömmar. Jag brukar ha sånna ibland. Att de jag drömmer är sant eller blir sant.
Så med detta jag drömt tolkar jag som att han träffat någon annan, det kan vara bara one night eller så bygger han upp en relation med någon. Jag blir galen, vill inte känna så här. Jag vill bara känna hur jag själv är inte hur någon annan känner.
Precis som med mitt förra ex som var otrogen stup i kvarten så kände jag på mig att något var fel, att han var otrogen. Han gjorde inge speciellt eller hade några tydliga tecken på att han var det men endå kände jag på mig att något var fel.
Jag vaknad eupp en morgon och bara helt enkelt visste, inatt sov han med någon annan. Min mage vred sig upp och ner och hela jag skakade. Och mycket riktigt så hade han spenderat natten med någon annan.
Jag börjar tro att jag är spykiskt störd ärligt talat.
Jaja jag får väl bjuda på den...
Odag väntar förövrigt solen och stranden. Det är niiiice ;)
söndag 28 juni 2009
Båttur
Idag har jag, mamma, pappa och min syster åkt på en båttur. Det var riktigt mysigt. Jag hann somna tre gånger. En på dit vägen och två gånger på hemvägen.
Pappa envisades med att åka så långt ut man kunde innan det öppna havet och det tog sin lilla tid. 2 timmar tror jag att det tog att åka ut till Landsort. Väldigt fint faktiskt. Alla skär och berg tog slut och kvar var bara ett stort blått hav.
Vi stannade till en bit efter landsort på vägen hem och gick i land för att fika.
Vi alla lyckades bränna oss men hellre röd än vit är min filosofi. dö i hudcanser?! Alla kommer vi dö av något och mitt slut kan väl då bli hudcanser.
Tog lite bilder också för en gång skull =)
Du har hittat en annan
Jag vaknade upp och låg själv i sängen jag hade spenderat natten i. När jag somna låg du brevid mig men nu var du borta.
Jag gick upp och så mig omkring. Jag är i ett hus som inte är mitt.
Jag går förbi badrummet där dörren står öppen. Där inne står en utav mina klasskompisar från lärarhögskolan och hennes mamma står i dörr öppningen. Du sitter vid frukostbordet och har ätit frukost.
Allt är fortfarande förvirrande och underligt.
Sedan är det dags för min klasskompis att gå. Eftersom du är en gentleman av alla dess slag så följer du med henne.
Jag går tillbaka till de rum jag sovit i. Tittar mig omkring och ser att du har glömt din väska, din sovsäck och massa andra saker. Jag fick känslan att jag borde springa efter och säga att du glömt alla dina saker, du ska ju inte tillbaka hit sen och jag vill inte att du måste tillbaka för att hämta dina saker en annan dag.
Jag tittar ut genom fönstret genom persiennerna och där får jag se er två gå.
Känslan som for genom kroppen, som ett rus går inte beskriva. Jag ser er hålla varandra i handen. Ni skrattar båda två och jag ser hur känslor lyser i dina ögonen, och i hennes.
Då står det klart för mig att du har inte glömt din packning, du ska komma tillbaka.
Jag tittar genom fönstret och ser er springa bort med lyckliga steg.
Mitt hjärta brister och jag vill bara gråta, men det står endå klart att nu måste jg låta dig gå, du är lycklig med någon annan, du älskar en annan.
Tårarna rinner från mina kinder men jag känner endå att jag gjort rätt val. Jag kan inte älska en person som älskar en annan.
Jag öppnar mina ögon och ta ett djupt andetag. Det första jag ser är du. Du ligger i sängen brevis mig i min familjs husvagn. Jag kippar efter lust, det var bara en dröm, det var bara en dröm. Men jag kan inte slappna av. Jag vet att denna dröm någon gång kommer att bli sann. Jag vet hur jag kände mig i drömmen och samma känslor kommer då att uppstå i min kropp igen.
Denna dröm har satt sig som en käpp i huvudet och vill inte försvinna. Varför måste alla dåliga otäcka drömmar fastna för?
Tur att det bara var en dröm!
Jag gick upp och så mig omkring. Jag är i ett hus som inte är mitt.
Jag går förbi badrummet där dörren står öppen. Där inne står en utav mina klasskompisar från lärarhögskolan och hennes mamma står i dörr öppningen. Du sitter vid frukostbordet och har ätit frukost.
Allt är fortfarande förvirrande och underligt.
Sedan är det dags för min klasskompis att gå. Eftersom du är en gentleman av alla dess slag så följer du med henne.
Jag går tillbaka till de rum jag sovit i. Tittar mig omkring och ser att du har glömt din väska, din sovsäck och massa andra saker. Jag fick känslan att jag borde springa efter och säga att du glömt alla dina saker, du ska ju inte tillbaka hit sen och jag vill inte att du måste tillbaka för att hämta dina saker en annan dag.
Jag tittar ut genom fönstret genom persiennerna och där får jag se er två gå.
Känslan som for genom kroppen, som ett rus går inte beskriva. Jag ser er hålla varandra i handen. Ni skrattar båda två och jag ser hur känslor lyser i dina ögonen, och i hennes.
Då står det klart för mig att du har inte glömt din packning, du ska komma tillbaka.
Jag tittar genom fönstret och ser er springa bort med lyckliga steg.
Mitt hjärta brister och jag vill bara gråta, men det står endå klart att nu måste jg låta dig gå, du är lycklig med någon annan, du älskar en annan.
Tårarna rinner från mina kinder men jag känner endå att jag gjort rätt val. Jag kan inte älska en person som älskar en annan.
Jag öppnar mina ögon och ta ett djupt andetag. Det första jag ser är du. Du ligger i sängen brevis mig i min familjs husvagn. Jag kippar efter lust, det var bara en dröm, det var bara en dröm. Men jag kan inte slappna av. Jag vet att denna dröm någon gång kommer att bli sann. Jag vet hur jag kände mig i drömmen och samma känslor kommer då att uppstå i min kropp igen.
Denna dröm har satt sig som en käpp i huvudet och vill inte försvinna. Varför måste alla dåliga otäcka drömmar fastna för?
Tur att det bara var en dröm!
lördag 27 juni 2009
Klockren BRA låt!
Snälla, snälla, snälla, snälla
Jag ber dig snälla, snälla, snälla
Stanna kvar hos mig för jag behöver ju dig
Ja alltså snälla, snälla, snälla, snälla
Jag lyssnar snälla, snälla, snälla
Ja, ja vet att det är lågt att be
men jag skiter i det
Ja, för igår när du gick
i sista blicken som jag fick
Jag kunde se
Ja, jag kunde se
Jag såg du var på väg
till en annan kvinna
bort från mig
Så snälla snälla snälla snälla
Jag ber dig snälla låt mig inte sitta
näh, sitta ensam här
Ja medans du är där
Så snälla hjälp mig fatta hjälp mig att förstå
Ja, vad har jag gjort för fel som har fått dig att gå?
Ja, för det är väl så
Åh jag hatar, ja, att jag vet
Ja, jag vet
Ja, jag vet du kommer ge
allt du gav ja, allt du gav till mig
allt det där jag fick
till en annan kvinna
och inte till mig
Caroline Af Ugglas
Blaj
Eftersom jag har haft det så otroligt tråkigt idag så har mina tankar farit runt i huvudet.
Självklart handlar det om mig och mitt ex.
Mitt förra förhållande var det inge snack om saken att bryta upp all kontakt när det var slut. Jag radera hans nr tog bort honom från diverse sidor (msn, pa osv). Jag ville inte ha någonting med honom att göra över huvudtaget, det var inge snack om saken. Är det slut så är det slut. Inge jäkla daltande fram och tillbaka här inte. Har du gjrot slut med mig får du stå ditt kast att inte träffa mig. Jag stod på mig även fast han kom krypandes tillbaka, men eftersom han har fåt tmig på fall en gång förut smälte jag än en gång och det störst misstaget jag gjort i mitt liv var att ta tillbaka honom. Han var ett svin och jag tyckte det.
Men nu med denna break up är det inte alls på samma sätt.
Han är inge svin och framför allt vill jag inte säga upp kontakten med honom heller. Varför är det så för? Varför vill jag inte klippa av banden för? Varför an jag inte?
Det är något som inte stämmer helt klart.
Varför skriver jag detta nu, jo för att jag är elt klart total förvirrad. Dessutom fastnade jag i en blogg där en tjej och hennes kille gjort slut. Man får aldrig veta anledningen eller vem som gjortde slut men slut var det i alla fall. Dom gjorde slut i januari och nu är det juni och hon skriver fortfarande om att hennes hjärta är krossat. Jag kan inte hjälpa mig själv att jag fäller tårar när jag läser det. Men det är bara för att jag själv är i samma situation.
Mitt hjärta är inte helt hur mycket jag än försöker tro på de.
Jag kan inte hjälpa de, men jag vill fortfarande ha dig tillbaka, bli min. Jag vill inte dela dig med någon jag vill ha dig för mig själv.
Jävla skit liv man lever i ibland alltså.
Självklart handlar det om mig och mitt ex.
Mitt förra förhållande var det inge snack om saken att bryta upp all kontakt när det var slut. Jag radera hans nr tog bort honom från diverse sidor (msn, pa osv). Jag ville inte ha någonting med honom att göra över huvudtaget, det var inge snack om saken. Är det slut så är det slut. Inge jäkla daltande fram och tillbaka här inte. Har du gjrot slut med mig får du stå ditt kast att inte träffa mig. Jag stod på mig även fast han kom krypandes tillbaka, men eftersom han har fåt tmig på fall en gång förut smälte jag än en gång och det störst misstaget jag gjort i mitt liv var att ta tillbaka honom. Han var ett svin och jag tyckte det.
Men nu med denna break up är det inte alls på samma sätt.
Han är inge svin och framför allt vill jag inte säga upp kontakten med honom heller. Varför är det så för? Varför vill jag inte klippa av banden för? Varför an jag inte?
Det är något som inte stämmer helt klart.
Varför skriver jag detta nu, jo för att jag är elt klart total förvirrad. Dessutom fastnade jag i en blogg där en tjej och hennes kille gjort slut. Man får aldrig veta anledningen eller vem som gjortde slut men slut var det i alla fall. Dom gjorde slut i januari och nu är det juni och hon skriver fortfarande om att hennes hjärta är krossat. Jag kan inte hjälpa mig själv att jag fäller tårar när jag läser det. Men det är bara för att jag själv är i samma situation.
Mitt hjärta är inte helt hur mycket jag än försöker tro på de.
Jag kan inte hjälpa de, men jag vill fortfarande ha dig tillbaka, bli min. Jag vill inte dela dig med någon jag vill ha dig för mig själv.
Jävla skit liv man lever i ibland alltså.
Tråkig dag
Jag har så nedrans tråkigt.
Har spelat sims sen morgonpromenaden med hunden. Jag kan inte vara ute i solen eftersom jag har bränt mig, så sola är ingen alternativ till tidsfördriv.
Jag kan inte åka någonstans eftersom jag måste gå ut med hunden om 2 timmar.
Familjen ska idag komma hem från Grekland. Nu fick jagdessvärre veta att flyget är försenat så jag måste stanna här ikväll för att gå kvällspromenaden med hunden.
Jag får väl sätta mig nere i biorummet och kolla på en film.
Har spelat sims sen morgonpromenaden med hunden. Jag kan inte vara ute i solen eftersom jag har bränt mig, så sola är ingen alternativ till tidsfördriv.
Jag kan inte åka någonstans eftersom jag måste gå ut med hunden om 2 timmar.
Familjen ska idag komma hem från Grekland. Nu fick jagdessvärre veta att flyget är försenat så jag måste stanna här ikväll för att gå kvällspromenaden med hunden.
Jag får väl sätta mig nere i biorummet och kolla på en film.
fredag 26 juni 2009
Mycket tankar
Imorse blev jag väckt av en pipande vankande hund och en skrikande hungrig katt.
Klockan var 05.45 när jag insåg att jag måste gå upp och göra något åt saken.
Ut med hunden och mata katten och sen återgick jag till sängen där D låg och sov.
Körde han sedan till jobbet 4 timmar senare. Det var då vi även fick reda på att Michael Jackson har coolavippat. Jahapp har han gått och dogat? Ja tydligen.
Inte för att det rör mig det minsta men det är alltid tråkigt när någon dör liksom. V.I.F Michael!
Han gjorde bra musik men dansade som en kratta. Om han uttnyttjade barnen får man väl aldrig veta heller?
Hn var helt förstörd enligt mitt tyckte. Han ser otroligt vidrig ut, läskig. Fast man ska inte dömma folk efter hur dom ser ut! Vilket gör att jag kommer in på nästa händelse.
Killar är svin. Ja det är inte nytt direkt men alltså igår höll jag verkligen på att smälla av.
Det är väl endå det inre hos en människa man faller för eller? faller man bara för det ytliga så har oftast kapat en riktig lustigpelle. Hur man ser ut, om man är tjock eller smal (vilket betydde stor roll i denna händelse) tycker jag inte har med saken att göra. Visst jag kan tycka en kille är skit snygg och han vill jag lära känna men sen efter man pratat med personen så brukar man få en insikt om hur personen är.
Jag har fallit för mindre attaktiva killar som sedan har blivit hur snygga som helst i mina ögon.
Varför inte ge alla samma chans?
Bu för killar som dömmer en person pga att hon är tjock!
Idag har jag i alla fall legat nere på bryggan med syster och solat. Vi klarade att ligga en timma och sedan fick jag nog. Nu så här flera timmar efter så ser jag ut som en vandrande rödlykta. Det bränner och svider på hela kroppen, mest armarna och benen (som jag inte smörjde in). Men jag får se det positivt, jag är i alla fall inte vit längre ;)
Sen har jag ju gått ut med hunden 3 gånger idag också, spelat Sims och sen faktiskt inte hunnit gjort ett skit mera.
Jag saknar dig helt enkelt!
Klockan var 05.45 när jag insåg att jag måste gå upp och göra något åt saken.
Ut med hunden och mata katten och sen återgick jag till sängen där D låg och sov.
Körde han sedan till jobbet 4 timmar senare. Det var då vi även fick reda på att Michael Jackson har coolavippat. Jahapp har han gått och dogat? Ja tydligen.
Inte för att det rör mig det minsta men det är alltid tråkigt när någon dör liksom. V.I.F Michael!
Han gjorde bra musik men dansade som en kratta. Om han uttnyttjade barnen får man väl aldrig veta heller?
Hn var helt förstörd enligt mitt tyckte. Han ser otroligt vidrig ut, läskig. Fast man ska inte dömma folk efter hur dom ser ut! Vilket gör att jag kommer in på nästa händelse.
Killar är svin. Ja det är inte nytt direkt men alltså igår höll jag verkligen på att smälla av.
Det är väl endå det inre hos en människa man faller för eller? faller man bara för det ytliga så har oftast kapat en riktig lustigpelle. Hur man ser ut, om man är tjock eller smal (vilket betydde stor roll i denna händelse) tycker jag inte har med saken att göra. Visst jag kan tycka en kille är skit snygg och han vill jag lära känna men sen efter man pratat med personen så brukar man få en insikt om hur personen är.
Jag har fallit för mindre attaktiva killar som sedan har blivit hur snygga som helst i mina ögon.
Varför inte ge alla samma chans?
Bu för killar som dömmer en person pga att hon är tjock!
Idag har jag i alla fall legat nere på bryggan med syster och solat. Vi klarade att ligga en timma och sedan fick jag nog. Nu så här flera timmar efter så ser jag ut som en vandrande rödlykta. Det bränner och svider på hela kroppen, mest armarna och benen (som jag inte smörjde in). Men jag får se det positivt, jag är i alla fall inte vit längre ;)
Sen har jag ju gått ut med hunden 3 gånger idag också, spelat Sims och sen faktiskt inte hunnit gjort ett skit mera.
Jag saknar dig helt enkelt!
Familjens hund som äter bajs och skäller på andra hundar
torsdag 25 juni 2009
Torsdag
Har precis kommit hem från morgon promenixen med hunden och har nu ätit frukost.
Vad väntar mig denna dag. En massa sol, en snabbis i IKEA, två till promenader med hunden och sällskap av D. Kan dagen bli bättre? Ja faktiskt det kan den? Om jag för en gång skull skulle bli brun av solen istället för röd och sen vit. Men men, man kan inte då allt här i världen och jag lyckas inte få något.
Vägde mig föresten igår också. Jag äger ingen våg hemma hos mig, underligt, jag måste köpa en.
Men i alla fall den visade chokerande siffror som jag absolut inte ville se. 49.9 och imorse vägde jag 49.3. Hur i helvete!
Aja nu måste jag i alla fall tillbringa sommaren med äta äta äta. Mår dåligt av att väga så lite. Min drömvikt är 65.5 men det kan jag ju drömma om i detta läge. Suck!
Och för alla er nu som tycker att jag ska vara glad över att jag väger lite vill jag bara be dra åt helvete. Det är inte kul alls!
Ja just ja nu glömde jag berätta en grej för D imorse. Han sov här i alla fall. Och nu sover jag inte med öronproppar längre (ett inlägg för länge sen berättar varför) och då så hör jag ju en massa saker. Tex när han pratar i sömnen vilket är det mest underhållande som går att lyssna på. I vanliga fall brukar jag ta upp kameran och filma sånna tillfällen men har ingen kamera här.
Han drömde i alla fall om sig själv och en tjej. Han upprepade samma sak om och om igen. Nu kan jag inte återberätta exakt vad han sa för jag kommer inte ihåg =( Men nått med "hon" sa han hela tiden och "jag".
Du är söt du D <3
Jaja nu väntar solen!
Vad väntar mig denna dag. En massa sol, en snabbis i IKEA, två till promenader med hunden och sällskap av D. Kan dagen bli bättre? Ja faktiskt det kan den? Om jag för en gång skull skulle bli brun av solen istället för röd och sen vit. Men men, man kan inte då allt här i världen och jag lyckas inte få något.
Vägde mig föresten igår också. Jag äger ingen våg hemma hos mig, underligt, jag måste köpa en.
Men i alla fall den visade chokerande siffror som jag absolut inte ville se. 49.9 och imorse vägde jag 49.3. Hur i helvete!
Aja nu måste jag i alla fall tillbringa sommaren med äta äta äta. Mår dåligt av att väga så lite. Min drömvikt är 65.5 men det kan jag ju drömma om i detta läge. Suck!
Och för alla er nu som tycker att jag ska vara glad över att jag väger lite vill jag bara be dra åt helvete. Det är inte kul alls!
Ja just ja nu glömde jag berätta en grej för D imorse. Han sov här i alla fall. Och nu sover jag inte med öronproppar längre (ett inlägg för länge sen berättar varför) och då så hör jag ju en massa saker. Tex när han pratar i sömnen vilket är det mest underhållande som går att lyssna på. I vanliga fall brukar jag ta upp kameran och filma sånna tillfällen men har ingen kamera här.
Han drömde i alla fall om sig själv och en tjej. Han upprepade samma sak om och om igen. Nu kan jag inte återberätta exakt vad han sa för jag kommer inte ihåg =( Men nått med "hon" sa han hela tiden och "jag".
Du är söt du D <3
Jaja nu väntar solen!
onsdag 24 juni 2009
En strålande stjärna
Jag är en strålande stjärna. Jag satte mig ner med träknuten igen och LÖSTE det hela!
Alltså jag kan inte beskriva mina känslor just nu haha. Jag svävar på moln. Jag är så stolt över mig själv att jag fick ihop den.
Var tvungen att ta kort på den, bildbevis. Första bilden är på alla delarna och den andra när den är färdig.
HA vad säger du nu då =P
Alltså jag kan inte beskriva mina känslor just nu haha. Jag svävar på moln. Jag är så stolt över mig själv att jag fick ihop den.
Var tvungen att ta kort på den, bildbevis. Första bilden är på alla delarna och den andra när den är färdig.
HA vad säger du nu då =P
En annan kan väl tycka att jag inte har något bättre för mig om dagarna.
Träknuten
6-bitars träknut
Japp jag satt då med den där jävla träknuten. Flera timmar och pusslade och knåpade.
Tillslut så bara föll alla bitar på plats, alla bitar hittade sin rätta placering. Jag blev hur glad som helst men tänkte "man ska inte ropa hej förens man är över bäcken".
Jag hade endast en träpinne kvar och jag såg exakt hur och var den skulle sitta. Jag var överlycklig. Problemet nu var bara att få dit den. För att göra det var jag tvungen att plocka isär de hela för att lirka in. Det är trots allt en knut så delarna ligger över och under och i varandra.
Jag la bitar på magen, precis som jag skulle sätta tillbaka dom sen. Men mitt i allt så fubblar mina fingrar och jag tappar det hela. Ja vad händer då...JO hela gick ju så klart i bitar. För fasiken vad arg ja blev. Då var det bara att börja om då och jag ar inte den blekaste hur dom satt för jag har glömt bort.
Varför är sånt där så typiskt mig för?
Jag ska lösa den om det nu ska vara det sosta jag gör här i livet!
tisdag 23 juni 2009
Idag mår jag bra
Faktiskt så mår jag faktiskt bra idag. Vet inte riktigt varför, men kan ha med att jag spenderade kvällen igår tillsammans med D hemma hos honom och att han idag höll min hand är vi gick till bussen.
Fast jag är också glad över att jag nu äntligen har fått tag i The Sims 3!
Har suttit och spelat det hela dagen nu. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om spelet än eftersom jag inte har hunnit "spela" med min familj utan jag har bara byggt deras hus, vilket förövrigt tog över 5 timmar och jag är inte klar än. Det ar både förbättrats och försämras det spelet. Men tänker inte gå in på det här. Jag är en The Sims nörd =)
Jag har föresten kommit över ett pussel. Eller kommit över och kommit över. Det känns nu mer som en förbannelse. D har et pussel, träknuten tror jag att det heter. 6 tränpinnar som man ska sätta ihop så det blir till en boll/kub. Eftersom jag är så envis så kan jag inte släppa den, jag måste bara klara den. Den äter upp mig innefrån, jag måste klara den.
Jag har letat efter fusk på näten men ingenting hittar jag, bara hur det ska se ut.
Man kan tro att det inte är så svårt, men hjälp där har man allt fel.
Tog ett kort på bitarna, lägger upp dom en annan dag, tillsammans med en bild på när den är ihopsatt ;)
Fast jag är också glad över att jag nu äntligen har fått tag i The Sims 3!
Har suttit och spelat det hela dagen nu. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om spelet än eftersom jag inte har hunnit "spela" med min familj utan jag har bara byggt deras hus, vilket förövrigt tog över 5 timmar och jag är inte klar än. Det ar både förbättrats och försämras det spelet. Men tänker inte gå in på det här. Jag är en The Sims nörd =)
Jag har föresten kommit över ett pussel. Eller kommit över och kommit över. Det känns nu mer som en förbannelse. D har et pussel, träknuten tror jag att det heter. 6 tränpinnar som man ska sätta ihop så det blir till en boll/kub. Eftersom jag är så envis så kan jag inte släppa den, jag måste bara klara den. Den äter upp mig innefrån, jag måste klara den.
Jag har letat efter fusk på näten men ingenting hittar jag, bara hur det ska se ut.
Man kan tro att det inte är så svårt, men hjälp där har man allt fel.
Tog ett kort på bitarna, lägger upp dom en annan dag, tillsammans med en bild på när den är ihopsatt ;)
söndag 21 juni 2009
Håll i hatten!
Jag måste bara berätta en grej.
Min mobil kan spara sjukligt många sms. Jag och D har sms:at väldigt mkt sen vi gjorde slut.
Men idag kände jag att jag var tvungen att radera dom för så fort jag ska skicka sms till honom så är det så segt.
Då så raderade jag alla och det var hela 628st sms mellan den 1 juni - igår (20 juni). Alltså..haha nej vi kan nog inte hålla oss borta från varandra.
Aja nu är dom borta i alla fall och min mobil fungerar som den ska.
Min mobil kan spara sjukligt många sms. Jag och D har sms:at väldigt mkt sen vi gjorde slut.
Men idag kände jag att jag var tvungen att radera dom för så fort jag ska skicka sms till honom så är det så segt.
Då så raderade jag alla och det var hela 628st sms mellan den 1 juni - igår (20 juni). Alltså..haha nej vi kan nog inte hålla oss borta från varandra.
Aja nu är dom borta i alla fall och min mobil fungerar som den ska.
Seg dag
Går dagen blev till en fyllofest hemma hos oss.
Det blev även kubbspel och bad i badtunnan.
För min del, ingen alkohol. Jag mådde bra utan =)
Den här dagen började jag med en morgonpromenad med hunden. Solen sken och det var riktigt skönt faktiskt. Sedan har vi bara solat och just nu kommer jag från Pirates of the....död mans kista tror jag den heter. Alla är vi skit sega och ingen orkar göra något.
Jag är sjukt hungrig och börjar längta lite hem nu. Men hem till vadå? En tom lägenhet utan mat. Då har jag nog det bättre här. Sällskap av syster och hennes sambo och så självklart MAT!
Men jag ska endå åka hem. Blir nog så at jag lägger mig tidigt bara för att jag är så uttråkad.Det brukar vara därför jag går och lägger mig. Brist på annat så funkar alltid sängen ;)
Tråkig dag, tråkig inlägg!
Det blev även kubbspel och bad i badtunnan.
För min del, ingen alkohol. Jag mådde bra utan =)
Den här dagen började jag med en morgonpromenad med hunden. Solen sken och det var riktigt skönt faktiskt. Sedan har vi bara solat och just nu kommer jag från Pirates of the....död mans kista tror jag den heter. Alla är vi skit sega och ingen orkar göra något.
Jag är sjukt hungrig och börjar längta lite hem nu. Men hem till vadå? En tom lägenhet utan mat. Då har jag nog det bättre här. Sällskap av syster och hennes sambo och så självklart MAT!
Men jag ska endå åka hem. Blir nog så at jag lägger mig tidigt bara för att jag är så uttråkad.Det brukar vara därför jag går och lägger mig. Brist på annat så funkar alltid sängen ;)
Tråkig dag, tråkig inlägg!
lördag 20 juni 2009
Vuxen sjuk
Jahapp vad ska man hitta på idag då?
Magen mår kasst, huvudet lika så. tänk vad mycket en liten absint kan ställa till med =S
Eftersom alla åkte hem tidigt idag var det bara vi stammisar som bor här ute som gick den traditionella bakisrundan. En bingorunda runt området. Det tog oss 1 timma. Men solen sken och det var varmt och skönt.
Jag, min syster, hennes pojkvänn och hans syssling tog oss sedan till Robbans pizzeria och åt lunch/middag. Ingenting slår pizza när man är bakis.
Nu ligger alla och sover. Alla är vi helt slut körda. Det kostar att ligga på topp helt enkelt.
Kvällen är laddad med singstar och Alias tillsammans med stammisarna vid bingo rundan.
En mysig kväll helt enkelt.
Synd att det alltid saknas en person vid dessa tillfällen =(
Magen mår kasst, huvudet lika så. tänk vad mycket en liten absint kan ställa till med =S
Eftersom alla åkte hem tidigt idag var det bara vi stammisar som bor här ute som gick den traditionella bakisrundan. En bingorunda runt området. Det tog oss 1 timma. Men solen sken och det var varmt och skönt.
Jag, min syster, hennes pojkvänn och hans syssling tog oss sedan till Robbans pizzeria och åt lunch/middag. Ingenting slår pizza när man är bakis.
Nu ligger alla och sover. Alla är vi helt slut körda. Det kostar att ligga på topp helt enkelt.
Kvällen är laddad med singstar och Alias tillsammans med stammisarna vid bingo rundan.
En mysig kväll helt enkelt.
Synd att det alltid saknas en person vid dessa tillfällen =(
Midsommar
För vill jag tacka för de nya kommentarerna. Det är som jag skrev tidigare, väldigt roligt att läsas =)
Sedan till midsommardagen nu då.
Det ösregnade och man hade absolut ingen lust att gå till midsommarstången. Dels för att det regnade och dels för vem man kunde träffa där.
Jag, min syster och hennes pojkvänn tog oss ett varsitt paraply och bestämde oss för att gå dit i alla fall. Det är trots allt midsommar. Ingen midsommar utan dans runt stången!
Regnet öste ner och vi var dyngsura. Väl vid stången började det hagla. Dansen ställdes in och folk drog sig hemmåt. Jag fick en pratstund under mitt paraply med mitt ex. Väldigt mysigt.
Dagen fortsatte som vanligt och till kvällen samlades vi tjejer och lyssnade på Barbie Girl och förfestade.
Jag fick dessutom hålla i en nykläckt bebis. Så jäkla söt. Nästa bebis jag håller i ska fan vara min egen.
Kvällen fortsatte med fest och massor av tevliga personer. Den slutade hemma i min säng tillsammans med mitt ex. Otippat?!
Det blev trots allt en lyckad midsommar =)
Sedan till midsommardagen nu då.
Det ösregnade och man hade absolut ingen lust att gå till midsommarstången. Dels för att det regnade och dels för vem man kunde träffa där.
Jag, min syster och hennes pojkvänn tog oss ett varsitt paraply och bestämde oss för att gå dit i alla fall. Det är trots allt midsommar. Ingen midsommar utan dans runt stången!
Regnet öste ner och vi var dyngsura. Väl vid stången började det hagla. Dansen ställdes in och folk drog sig hemmåt. Jag fick en pratstund under mitt paraply med mitt ex. Väldigt mysigt.
Dagen fortsatte som vanligt och till kvällen samlades vi tjejer och lyssnade på Barbie Girl och förfestade.
Jag fick dessutom hålla i en nykläckt bebis. Så jäkla söt. Nästa bebis jag håller i ska fan vara min egen.
Kvällen fortsatte med fest och massor av tevliga personer. Den slutade hemma i min säng tillsammans med mitt ex. Otippat?!
Det blev trots allt en lyckad midsommar =)
fredag 19 juni 2009
Dagen före...
....midsommar och allt var som det skulle.
Jag tog bussen ut till mamma och pappa. Det var hur mkt folk som helst på dom landet bussarna. När jag går till busshållsplatsen så ser jag ett gäng killar. Oh nej mitt ex!
Mitt hjärta började slå som bara den av nervositet. Var dom tvugna att ta mjust den bussen jag ska ta.
Jag kände absolut inte för att gå fram och hälsa så jag stannade en bit bort och vände näsan åt ett annat håll och sedan sprang jag på bussen när dörrarna öppnades, satte mig och började fixa med mina hörlurar.
Jag är en nörd jag vet, men det kändes så hårt att veta att förr hade jag stått där med dom och skrattat och ha höga förväntningar inför helgen osv. Men nu kände jag bara att jag ville gråta. Jag är inte välkommen där längre. Av den anledningen ignorerade jag dom.
På bussen sen trode jag att dom skulle hälsa på mig men icke. Det tog några minuter innan mitt ex hälsade och då hälsade även de andra. Sen pratade han med mig hela vägen. Det kändes konstigt och konstgjort. Jag hade hellre velat skitit i dom. I och för sig hade jag mått lika dåligt i alla fall. När sedan dom fick skjuts från bussen och inte jag gjorde saken inte bättre. Då brast allt. Men tillslut komm mamma och hämtade mig.
När jag kom fram låste jag in mig i mitt hus och bara grät. Jag har något allvarligt fel.
Resten av kvällen var ganska ok. Satt och pratade med familjen och dom fick mig på bättre humör. Love my family!
Sen igår natt så var det ju förfest på alla håll och kanter. När grannarna började spela Mr Cool på väldigt hög volym så man hörde varenda liten ton i låten släppte jag all aggresion och skrev att dom skulle sänka musiken. Givetvis sa jag snälla och ursäkta innan. Sedan sänktes musiken och jag satte in öronproppar och somnade sedan.
Detta kommer bli den värsta midsommar i hela mitt liv. Idag ska vi gå till midsommarstången och allt sånt. Där kommer vi ses. Jag har ingen lust att gå dit alls.
Som sagt...jag väntar mig den värsta midsommar jag någonsin haft denna helg!
Jag tog bussen ut till mamma och pappa. Det var hur mkt folk som helst på dom landet bussarna. När jag går till busshållsplatsen så ser jag ett gäng killar. Oh nej mitt ex!
Mitt hjärta började slå som bara den av nervositet. Var dom tvugna att ta mjust den bussen jag ska ta.
Jag kände absolut inte för att gå fram och hälsa så jag stannade en bit bort och vände näsan åt ett annat håll och sedan sprang jag på bussen när dörrarna öppnades, satte mig och började fixa med mina hörlurar.
Jag är en nörd jag vet, men det kändes så hårt att veta att förr hade jag stått där med dom och skrattat och ha höga förväntningar inför helgen osv. Men nu kände jag bara att jag ville gråta. Jag är inte välkommen där längre. Av den anledningen ignorerade jag dom.
På bussen sen trode jag att dom skulle hälsa på mig men icke. Det tog några minuter innan mitt ex hälsade och då hälsade även de andra. Sen pratade han med mig hela vägen. Det kändes konstigt och konstgjort. Jag hade hellre velat skitit i dom. I och för sig hade jag mått lika dåligt i alla fall. När sedan dom fick skjuts från bussen och inte jag gjorde saken inte bättre. Då brast allt. Men tillslut komm mamma och hämtade mig.
När jag kom fram låste jag in mig i mitt hus och bara grät. Jag har något allvarligt fel.
Resten av kvällen var ganska ok. Satt och pratade med familjen och dom fick mig på bättre humör. Love my family!
Sen igår natt så var det ju förfest på alla håll och kanter. När grannarna började spela Mr Cool på väldigt hög volym så man hörde varenda liten ton i låten släppte jag all aggresion och skrev att dom skulle sänka musiken. Givetvis sa jag snälla och ursäkta innan. Sedan sänktes musiken och jag satte in öronproppar och somnade sedan.
Detta kommer bli den värsta midsommar i hela mitt liv. Idag ska vi gå till midsommarstången och allt sånt. Där kommer vi ses. Jag har ingen lust att gå dit alls.
Som sagt...jag väntar mig den värsta midsommar jag någonsin haft denna helg!
onsdag 17 juni 2009
Kommentarer
Är lite besviken faktiskt.
Det är i genomsnitt 30 personer som läser här varje dag men det är bara 1-2 personer som kommenterar. Dåligt!
Tack ni som gör det i alla fall. Alltid lika kul att läsa =)
Kommentera mera...
Det är i genomsnitt 30 personer som läser här varje dag men det är bara 1-2 personer som kommenterar. Dåligt!
Tack ni som gör det i alla fall. Alltid lika kul att läsa =)
Kommentera mera...
Nu och då
När jag bodde hemma hos mina föräldrar ville jag flytta hemmifrån så fort jag bara kunde.
Nu när jag bor själv vill jag flytta hem igen.
När jag bodde hos mina föräldrar fick jag allt serverat. Det fanns alltid mat hemma och mamma lagade middag varje kväll. Mamma tog hand om disken och även tvättet. Tvättet enbart bara för att vi inte har komunalt vatten där ute och måste spara på vattnet, så därför fick mamma tvätta. När vi bodde i vretarna skötte jag min egen tvätt från och med att jag var 13år.
Det fanns alltid någon som tog hand om en när man var sjuk. Kom med maten till rummet och så vidare.
Dom enda utgifterna jag hade var bensin pengar och mobilräkningen. Den enda inkomsten jag hade var studiebidraget och gympa pengarna.
Men allt sånt där förändras när man flttar hemmifrån.
Nu får jag laga min egen mat, tvätta, diska, fler och dyrare utgifter men jag har en lägre inkomst.
Ingen som tar hand om en när man mår dåligt. Det är konstigt igentligen hur vi människor (eller jag framför allt) är beroende av andra. Inte att andra ska göra mina sysslor utan bara att få mänsklig beröring.
Aja nu längtar jag i alla fall hem. Orkar inte laga mat, har ingen fantasi. Det är inte direkt hallelulia kul att laga mat till sig själv.
Nu när jag bor själv vill jag flytta hem igen.
När jag bodde hos mina föräldrar fick jag allt serverat. Det fanns alltid mat hemma och mamma lagade middag varje kväll. Mamma tog hand om disken och även tvättet. Tvättet enbart bara för att vi inte har komunalt vatten där ute och måste spara på vattnet, så därför fick mamma tvätta. När vi bodde i vretarna skötte jag min egen tvätt från och med att jag var 13år.
Det fanns alltid någon som tog hand om en när man var sjuk. Kom med maten till rummet och så vidare.
Dom enda utgifterna jag hade var bensin pengar och mobilräkningen. Den enda inkomsten jag hade var studiebidraget och gympa pengarna.
Men allt sånt där förändras när man flttar hemmifrån.
Nu får jag laga min egen mat, tvätta, diska, fler och dyrare utgifter men jag har en lägre inkomst.
Ingen som tar hand om en när man mår dåligt. Det är konstigt igentligen hur vi människor (eller jag framför allt) är beroende av andra. Inte att andra ska göra mina sysslor utan bara att få mänsklig beröring.
Aja nu längtar jag i alla fall hem. Orkar inte laga mat, har ingen fantasi. Det är inte direkt hallelulia kul att laga mat till sig själv.
Bussar
Jag har tidigare spyttgalla över våran kära lokaltrafik. Nu är det dags igen.
Åkte buss hem idag, en buss som tar evigheter.
Solen sken ute och det avr relativt varmt ute.
När man sedan kliver på bussen är det som att kliva av bussen mitt i vintern, det är svin kallt. När man sedan sätter sif på bussen så är det full fart i fläkten så håret blåser i världens storm.
Jag satt och huttra och frös som bara den. Nästan intill skakade.
Vad är det för fel på busschaffören? Fan nästa dödsolycka kommer bli någon på bussen som fryser ihjäl. Det är inte ett dugg kul att sitta och frysa på bussen. Då sitter jag hellre och svettas.
Jaja jag kom i alla fall hem och när jag klev av bussen blev det varmt igen.
Men fan höj värmen på bussarna på sommaren. Bara för att det är varmt ute behöver det inte vara minusgrader inne i bussen!
Åkte buss hem idag, en buss som tar evigheter.
Solen sken ute och det avr relativt varmt ute.
När man sedan kliver på bussen är det som att kliva av bussen mitt i vintern, det är svin kallt. När man sedan sätter sif på bussen så är det full fart i fläkten så håret blåser i världens storm.
Jag satt och huttra och frös som bara den. Nästan intill skakade.
Vad är det för fel på busschaffören? Fan nästa dödsolycka kommer bli någon på bussen som fryser ihjäl. Det är inte ett dugg kul att sitta och frysa på bussen. Då sitter jag hellre och svettas.
Jaja jag kom i alla fall hem och när jag klev av bussen blev det varmt igen.
Men fan höj värmen på bussarna på sommaren. Bara för att det är varmt ute behöver det inte vara minusgrader inne i bussen!
tisdag 16 juni 2009
Soleeeen och spöken
Nu idag när jag vaknade så lös solen. Det är ju helt fantastigt =)
Idag har jag tränat hängrumpan jag har där bak. Tog en promenad til Gula villan och lämnade in en film som jag lånat. Det var hur skönt som heslt att ta en promenad i solen.
Var helt svettig när jag kom hem, usch vad dålig kondis jag har. Jag måste verkligen börja träna.
Du kan du omöjligt ha mössa på dig?!
Har du det så är jag ledsen över att säga detta, men då kan jag inte vara din kompis :/
Igår pratade jag med mina spöken jag har är hemma också. Jag bad dom att sluta eftersom jag är livrädd. Igår var jag så rädd att jag var tvungen att sova med mobilen i handen. Jag hatar att vara så här rädd för ingenting. Fast det är någonting och jag har fått det bekräftat, eller så är det en ren slump.
Men det brukar alltid knaka och knäppa här hemma så fort jag släcker alla lampor. Min teori som jag vill tro på är att det är väggarna och golvet som rör på mig och så lamporna och tv:n för att dom är avstängda och svalnar.
Men igår så lät det ingenting, det var helt knäpptyst här hemma. Det var väldigt obehgligt. Då så tänkte jag att va fasiken är det här, har ni försvunnit typ. Jahapp men då knäpte det till i världens högsta knäpp från tv:n tror jag att det var. Jag höll på att kissa på mig helt ärligt.
Så visst var dom där må tro. Sen knäppte allt som vanligt.
Sen en annan sak. Nattlampan som jag köpte lös ju nå otroligt starkt första natten. När jag sedan skulle visa mitt ex hur stark lampan lös så lös den nästan ingenting. Skit konstigt. Så igår kväll tände jag den och släckte alla andra lampor, lös den nästan ingenting heller och jag tänkte yeeeeees. Den fick lysa medans jag borstade tänderna. Sen när jag gick från badrummet så lös lampåan skit starkt igen.
Nu kan det ju vara så att lampan är seg i starten och lyser starkare efter ett tag. Men i alla fall.
En annan händelse. Jag stänger alltid alla dörrer osv. Så hade jag lagt in tvätt i garderoben, stängde dörren och gjorde någonting annat. Sedan kom jag tillbaka, några timmar efter och skulle då ta någonting fårn det rummet. Då stod garderobs dörren öppen.
Jag kan ha glömt den öppen, men det lustiga är att den går altid igen av sig själv så man måste alltid hålla i dörren när man ska ta någonting från garderoben. Men nu stod den öppen på glänt utan problem.
Jag vet att ni är här och jag hoppas ni inte vill mig något ont =/
Idag har jag tränat hängrumpan jag har där bak. Tog en promenad til Gula villan och lämnade in en film som jag lånat. Det var hur skönt som heslt att ta en promenad i solen.
Var helt svettig när jag kom hem, usch vad dålig kondis jag har. Jag måste verkligen börja träna.
Du kan du omöjligt ha mössa på dig?!
Har du det så är jag ledsen över att säga detta, men då kan jag inte vara din kompis :/
Igår pratade jag med mina spöken jag har är hemma också. Jag bad dom att sluta eftersom jag är livrädd. Igår var jag så rädd att jag var tvungen att sova med mobilen i handen. Jag hatar att vara så här rädd för ingenting. Fast det är någonting och jag har fått det bekräftat, eller så är det en ren slump.
Men det brukar alltid knaka och knäppa här hemma så fort jag släcker alla lampor. Min teori som jag vill tro på är att det är väggarna och golvet som rör på mig och så lamporna och tv:n för att dom är avstängda och svalnar.
Men igår så lät det ingenting, det var helt knäpptyst här hemma. Det var väldigt obehgligt. Då så tänkte jag att va fasiken är det här, har ni försvunnit typ. Jahapp men då knäpte det till i världens högsta knäpp från tv:n tror jag att det var. Jag höll på att kissa på mig helt ärligt.
Så visst var dom där må tro. Sen knäppte allt som vanligt.
Sen en annan sak. Nattlampan som jag köpte lös ju nå otroligt starkt första natten. När jag sedan skulle visa mitt ex hur stark lampan lös så lös den nästan ingenting. Skit konstigt. Så igår kväll tände jag den och släckte alla andra lampor, lös den nästan ingenting heller och jag tänkte yeeeeees. Den fick lysa medans jag borstade tänderna. Sen när jag gick från badrummet så lös lampåan skit starkt igen.
Nu kan det ju vara så att lampan är seg i starten och lyser starkare efter ett tag. Men i alla fall.
En annan händelse. Jag stänger alltid alla dörrer osv. Så hade jag lagt in tvätt i garderoben, stängde dörren och gjorde någonting annat. Sedan kom jag tillbaka, några timmar efter och skulle då ta någonting fårn det rummet. Då stod garderobs dörren öppen.
Jag kan ha glömt den öppen, men det lustiga är att den går altid igen av sig själv så man måste alltid hålla i dörren när man ska ta någonting från garderoben. Men nu stod den öppen på glänt utan problem.
Jag vet att ni är här och jag hoppas ni inte vill mig något ont =/
måndag 15 juni 2009
Kärlek vs. hat
Just nu sitter jag o soffan. Tårarna rinner och jag har en stor klump i både magen och i halsen.
Fan vad jag hatar mig själv. Jag är så jävla löjlig och det värsta av allt är att jag skriver om det här. Det bevisar bara att jag är en aning desperat.
Men jag vill inte prata med någon och jag måste få ur mig allt.
Jag mår helt fuckt upp inombords. Vill att allt bara ska bli som förut.
Jag orkar inge mer jag hatar dig.
Jag vill kunna skrika att du ska dra åt helvete men jag vet att jag kommer ångra mig. Jag vill inte att du ska hamna i helveten, jag vill att du ska vara brevid mig.
Dom lilla stunderna då jag får träffa dig vill jag inte förlora. Dom betyder så mycket. Det är bättre än ingenting. Det är dom enda gångerna jag kan sova. Det är dom enda gångerna jag känner mig glad. Det är dom enda gångerna jag känner mig lycklig!
Igentligen vill jag inte se dig, inte prata med dig, radera dig ur mitt liv. Men jag vågar inte.
Jag vill inte bli lämnad och speciellt inte av dig.
Jag lever fortfarande på hoppet och det hatar jag mig själv ännu mera för. Du har sagt att det inte kommer bli något men endå hoppas jag och hoppas att du ångrar dig, att du har gjort fel. Förbaskat jävla fel!
Fan vad du sårar mig.
När ska jag få finna lycka? Evig lycka, evig kärlek?
Men jag kan inte tvinga dig till något.
Jag vill komma över dig. Jag vill älska någon annan bara för att slippa lida så här.
Men vore det så lätt så hade jag redan varit där. Någon annan som håller mig kär, vaknar brevid mig och ger mig en puss och säger att han älskar mig. Någon annan som skickar sms och skriver att han saknar mig. Någon annan som jag kan vara intim med, som får mig att skrika. Någon annan som ger mig fjärilar i magen. Någon annan som jag kan tänka på varje dag.
Jag längtar så jävla mycket efter den dagen.
Helst av allt vill jag att det ska vara du...
Jag vill inte förlora dig!
Fan vad jag hatar mig själv. Jag är så jävla löjlig och det värsta av allt är att jag skriver om det här. Det bevisar bara att jag är en aning desperat.
Men jag vill inte prata med någon och jag måste få ur mig allt.
Jag mår helt fuckt upp inombords. Vill att allt bara ska bli som förut.
Jag orkar inge mer jag hatar dig.
Jag vill kunna skrika att du ska dra åt helvete men jag vet att jag kommer ångra mig. Jag vill inte att du ska hamna i helveten, jag vill att du ska vara brevid mig.
Dom lilla stunderna då jag får träffa dig vill jag inte förlora. Dom betyder så mycket. Det är bättre än ingenting. Det är dom enda gångerna jag kan sova. Det är dom enda gångerna jag känner mig glad. Det är dom enda gångerna jag känner mig lycklig!
Igentligen vill jag inte se dig, inte prata med dig, radera dig ur mitt liv. Men jag vågar inte.
Jag vill inte bli lämnad och speciellt inte av dig.
Jag lever fortfarande på hoppet och det hatar jag mig själv ännu mera för. Du har sagt att det inte kommer bli något men endå hoppas jag och hoppas att du ångrar dig, att du har gjort fel. Förbaskat jävla fel!
Fan vad du sårar mig.
När ska jag få finna lycka? Evig lycka, evig kärlek?
Men jag kan inte tvinga dig till något.
Jag vill komma över dig. Jag vill älska någon annan bara för att slippa lida så här.
Men vore det så lätt så hade jag redan varit där. Någon annan som håller mig kär, vaknar brevid mig och ger mig en puss och säger att han älskar mig. Någon annan som skickar sms och skriver att han saknar mig. Någon annan som jag kan vara intim med, som får mig att skrika. Någon annan som ger mig fjärilar i magen. Någon annan som jag kan tänka på varje dag.
Jag längtar så jävla mycket efter den dagen.
Helst av allt vill jag att det ska vara du...
Jag vill inte förlora dig!
Jag är ful!
Idag var jag hos frisören och slingade håret och klippte mig.
Det behövdes verkligen verkligen verkligen!
Jag sitter i frisörstolen. Hon har precis sköljt ur färgen och schampoonerat och grejat och jag ser inte klok ut i håret.
Bakom mig står en mamma med hennes 1.5 åriga dotter på armen. Jag ser dom båda i spegeln klart och tydligt.
Helt plötsligt pekar barnet på mig och säger:
- Mamma, hon är ful.
Mamman kämdes nå otroligt medans jag höll på att börja gråta. Jag är verkligen inte i tillstånd för att höra att jag är ful, vare sig det kommer från en liten jävla skitunge eller från någon annan. Barn säger alltid sanningen så det är bara att konstatera, jag är ful, kommer få leva själv resten av mitt liv. Ingen kommer älska mig och jag kommer aldrig få några barn.
Jäklar vad jag ser fram emot att fortsätta leva...
Förövrigt är jag nöjd med klippningen däremot var min vilja att bli blond igen, men jag blev bara ljusbrun. Misslyckat!
Tyvärr ingen bild eftersom jag är på världens sämsta humör och vill bara gråta när som helst pga alla omständigheter.
Fuck fuck fuck vad jag hatar livet!
Det behövdes verkligen verkligen verkligen!
Jag sitter i frisörstolen. Hon har precis sköljt ur färgen och schampoonerat och grejat och jag ser inte klok ut i håret.
Bakom mig står en mamma med hennes 1.5 åriga dotter på armen. Jag ser dom båda i spegeln klart och tydligt.
Helt plötsligt pekar barnet på mig och säger:
- Mamma, hon är ful.
Mamman kämdes nå otroligt medans jag höll på att börja gråta. Jag är verkligen inte i tillstånd för att höra att jag är ful, vare sig det kommer från en liten jävla skitunge eller från någon annan. Barn säger alltid sanningen så det är bara att konstatera, jag är ful, kommer få leva själv resten av mitt liv. Ingen kommer älska mig och jag kommer aldrig få några barn.
Jäklar vad jag ser fram emot att fortsätta leva...
Förövrigt är jag nöjd med klippningen däremot var min vilja att bli blond igen, men jag blev bara ljusbrun. Misslyckat!
Tyvärr ingen bild eftersom jag är på världens sämsta humör och vill bara gråta när som helst pga alla omständigheter.
Fuck fuck fuck vad jag hatar livet!
2 veckor
Ja det har nu regnat i två fucking veckor. När ska regnet ta slut? Det är väl som tårar, tar aldrig slut =(
Man har ingen motivation över huvudtaget att göra något när det plaskar och har sig utanför fönstret. Allt är grått grått och åter grått. Fy fan. Svensk sommar.
Fast priset tar ju faktiskt människor som har på sig mössa fortfarande. I juni! Ni kommer få mjäll hela bunten, bara så ni vet.
Juni är det månaden då man har på sig sommarklänning som är så kort så halva rumpan syns, alldeles för höga sandaler så man ser ut som bambi på is. Håret ska vara solblekt och alla på bussen ska luktar svett. Det är juni det.
Inte regn och rusk och lukta gott, det är november.
Men det är fler saker som har pågåt i två veckor. Mitt singelliv. Man kan säga att det är ganska dött också.
När man är i ett förhållande så slutar man bry sig om hur man ser ut. Jag var alltid tvungen att vakna innan mitt ex för att gå upp och sminka mig innan han vaknade så han slapp vakna upp brevid ett spöke. I och för sig jävligt nördigt, men i alla fall.
Nu.....haha jaaa jag vill inte komentera, men man kan helt enkelt vara sig själv och jag bryr mig inte längre.
Men.....eftersom vi inte är tillsammans längre så funkar inte det. Jag är fortfarande tillbaka i dom gamla spåren, upp och sminka mig på morgonen för att vara fin. Inte för att jag nu gör det men själva principen är densamma. Om jag kunde fisa inför honom när i var tillsammans så kan jag absolut inte göra det nu. Det är ju helt sinnessjukt. Men så är det.
Varför blir det så för?
Han sov för övrigt här inatt igen. Välsigt mysigt. Han är som min sol i detta gråa väder. Not good men det är sanningen.
Men jag vet att jag måste hitta en ny sol eftersom denna sol så småning om kommer slockna och gå vidare för att lysa för någon annan. Då får jag stå här kall, grå och ensam.
Men tills dess så får han vara min sol, så där i hemlighet ;)
Man har ingen motivation över huvudtaget att göra något när det plaskar och har sig utanför fönstret. Allt är grått grått och åter grått. Fy fan. Svensk sommar.
Fast priset tar ju faktiskt människor som har på sig mössa fortfarande. I juni! Ni kommer få mjäll hela bunten, bara så ni vet.
Juni är det månaden då man har på sig sommarklänning som är så kort så halva rumpan syns, alldeles för höga sandaler så man ser ut som bambi på is. Håret ska vara solblekt och alla på bussen ska luktar svett. Det är juni det.
Inte regn och rusk och lukta gott, det är november.
Men det är fler saker som har pågåt i två veckor. Mitt singelliv. Man kan säga att det är ganska dött också.
När man är i ett förhållande så slutar man bry sig om hur man ser ut. Jag var alltid tvungen att vakna innan mitt ex för att gå upp och sminka mig innan han vaknade så han slapp vakna upp brevid ett spöke. I och för sig jävligt nördigt, men i alla fall.
Nu.....haha jaaa jag vill inte komentera, men man kan helt enkelt vara sig själv och jag bryr mig inte längre.
Men.....eftersom vi inte är tillsammans längre så funkar inte det. Jag är fortfarande tillbaka i dom gamla spåren, upp och sminka mig på morgonen för att vara fin. Inte för att jag nu gör det men själva principen är densamma. Om jag kunde fisa inför honom när i var tillsammans så kan jag absolut inte göra det nu. Det är ju helt sinnessjukt. Men så är det.
Varför blir det så för?
Han sov för övrigt här inatt igen. Välsigt mysigt. Han är som min sol i detta gråa väder. Not good men det är sanningen.
Men jag vet att jag måste hitta en ny sol eftersom denna sol så småning om kommer slockna och gå vidare för att lysa för någon annan. Då får jag stå här kall, grå och ensam.
Men tills dess så får han vara min sol, så där i hemlighet ;)
söndag 14 juni 2009
Daggmasken Allan =)
Denna dag har varit lång och tråkig. Regnet har öst ner och det är inge vidare.
Jag har bara legat i soffan precis hela tiden och tittat på repriser och haft laptoppen i knät.
Men något ovanligt hände när jag duschade. Jag märkte årets första mygbett!
Det är helt sinnessjukt. Jag ahr knappt varit ute någonting, fan lever äns myggorna i detta kalla sverige nu? Men i alla fall, jag har inga fönster eller dörrar öppna. Hur fasiken tog sig den lilla rackaren in? Är väl som kilar, slinker in lite här och där när man minst anar det. Suck!
Nu har jag i alla fall ett myggbett på vaden som kliar så in i nordens satans mycket.
Jahapp roligare än så här blev det inte. Jag är svin trött men jag kan inte sova nu för då somnar jag inte ikväll. Bajs dag helt enkelt!
Jag har bara legat i soffan precis hela tiden och tittat på repriser och haft laptoppen i knät.
Men något ovanligt hände när jag duschade. Jag märkte årets första mygbett!
Det är helt sinnessjukt. Jag ahr knappt varit ute någonting, fan lever äns myggorna i detta kalla sverige nu? Men i alla fall, jag har inga fönster eller dörrar öppna. Hur fasiken tog sig den lilla rackaren in? Är väl som kilar, slinker in lite här och där när man minst anar det. Suck!
Nu har jag i alla fall ett myggbett på vaden som kliar så in i nordens satans mycket.
Jahapp roligare än så här blev det inte. Jag är svin trött men jag kan inte sova nu för då somnar jag inte ikväll. Bajs dag helt enkelt!
Nattlampan
Ja min kära nattlampa lös enda fram till kl 05.00 så jag faktiskt släckte den. Då hade den lyst enda sen jag gick och la mig och den lyste upp hela hallen, vilket betyder ungefär hela lägenheten. Jag kan inte sova när det är ljust i rummet och speciellt inte av en lampa som lyser mig i facet.
Detta ledde till att jag kl 04.30 gav upp hoppet att kunna somna så jag gjorde iordning frukot och tittade på tv. Sen kl 05.00 testade jag sova igen och nu somnade jagf på en gång.
Hatar verkligen när jag inte kan sova. Jag låg och vred mig hela tiden och utan en endaste blund.
Nu är jag ju så klart skit trött men kan inte gå och lägga mig eftersom då kommer jag få sitta uppe hela natten igen.
Dessutom ringde de när klockan var 03 ockå vilket inte gjorde saken bättre för att prata blev jag ännu piggare. Fast det var mysigt när du ringde ;)
Funderar starkt på att ta en tripp till solarieöarna, men har ingen större lust att gå själv.
Sandra när flyttar du till Stockholm igen?
My solarbuddy!
Detta ledde till att jag kl 04.30 gav upp hoppet att kunna somna så jag gjorde iordning frukot och tittade på tv. Sen kl 05.00 testade jag sova igen och nu somnade jagf på en gång.
Hatar verkligen när jag inte kan sova. Jag låg och vred mig hela tiden och utan en endaste blund.
Nu är jag ju så klart skit trött men kan inte gå och lägga mig eftersom då kommer jag få sitta uppe hela natten igen.
Dessutom ringde de när klockan var 03 ockå vilket inte gjorde saken bättre för att prata blev jag ännu piggare. Fast det var mysigt när du ringde ;)
Funderar starkt på att ta en tripp till solarieöarna, men har ingen större lust att gå själv.
Sandra när flyttar du till Stockholm igen?
My solarbuddy!
Ny design
Ja nu har jag äntligen fixat photoshop så nu äntligen har jag kunnat fixat ihop en liten banderoll.
Den blev väldigt enkel och dålig och bilder är skit ful på mig, men jaja den passade så bra tycker jag =)
Nu får jag leva med detta ett tag och sedan byter jag till hösten.
Synd att jag inte kan så mycket om sånt här och photoshop. Då hade banderollen blivit ännu snyggare och hela utformningen på bloggen också. Men jag är helt värdelös.
Men jaja..onödigt inlägg, men jag har inget bätre för mig haha.
Den blev väldigt enkel och dålig och bilder är skit ful på mig, men jaja den passade så bra tycker jag =)
Nu får jag leva med detta ett tag och sedan byter jag till hösten.
Synd att jag inte kan så mycket om sånt här och photoshop. Då hade banderollen blivit ännu snyggare och hela utformningen på bloggen också. Men jag är helt värdelös.
Men jaja..onödigt inlägg, men jag har inget bätre för mig haha.
lördag 13 juni 2009
Shopping
Eftersom jag är en fattig student och nu när jag slutat skolan är jag bara fattig, så har jag aldrig råd att handla grejer.
Nu jag och min sambo separerat så ville jag köpa nya grejer till lägenheten så att det blir en MIN känsla som i början. 
Nu jag och min sambo separerat så ville jag köpa nya grejer till lägenheten så att det blir en MIN känsla som i början.
Handlade över 100lappen och detta blev resultatet.
Förvaring så jag äntligen kan lägga undan mina skor. Tyvärr handlade jag bara två vita korgar, skule haft 4. Aja får li nästa gång!
En växt som fyller ut hålrummet där den andra fågelburen varit. Växter va fan skit dyrt. Fan billigare och så egna.
En lampa i hallen som jag kan ha tänd under natten istället för badrummet. Hoppas på en billigare elräkning efter jag satt upp den.
Eftersom jag inte har någon skruvdragare fick jag skruva upp lampan för hand. Ingen match för vältränade mig =)
Nu har jag bara 2 vita korgar till att handla och ett sko ställ.
En ny soffa, soffbord och tvbänk skule ju inte vara helt fel det heller. Men det får jag ta i vinter när jag har fått ihop lite pengar.
Mormor och morfar
Jag ger verkligen all min kärlek till min mormor och morfar.
Dom var också med uppe i värmland, fast min mormor är jätte sjuk.
Hon har diabetes och hjärtproblem. Tror hon har fler allvarliga sjukdommar också.
Åker in och ut på sjukhuset hela tiden och har gjort det så länge jag kan minnas.
Hon kan inte gå själv utan måste ha hjälp med en grej jag inte kan namnge nu för jag kommer inte ihåg vad den heter. Det är tungt för henne att sätta sig ner och även att ställa sig upp.
Hon är en levande pillerburk och tar ca. 20 tabletter om inte mer varje dag, flera gånger om dagen. Även ett flertal sprutor tar hon också.
Dessa sprutor att hon måste urinera väldigt ofta. Så tänk då en resa på 5 timmar, sitta stilla i en bil och dessutom behöva stanna 1 gång i timmen för att kissa.
för ca 1-2 år sedan höll mormor på att coolovippa men var stark och överlevde.
Hon tar nu en dag i taget och vi andra runt omkring henne med.
Min mormor är 66år och min morfar är 67år. det träffades när det var ca 18-19år (tror mamma). De gifte sig när de var 20 respektive 21år och dom har hållt ihop sen dess.
Jag avgudar verkligen dom. Dom har hållt ihop så pass länge.
Sen ska min morfar ha en stor eloge som får ta hand om min mormor.
att stanna 1 gång i timmen för att hon ska kissa, bara det hade gett mig rök ur öronen haha.
han hjälper henne på toalettbesöken, i trappor, up och ner från sittplaster, ja you name it.
Han får göra allt helt enkelt. Dessutom är mormor en Erikssonare och vi har vårat temperament och vill gärna bossa över andra.
Det som min morfar gör till min mormor blir jag nästan tårögd av. Att hjälpa den man älskar mest av allt på hela jorden. så vill jag också ha det. Ha någon som man kan lita på hjälper än i alla lägen.
Jag och mitt ex hade en diskussion förut "skulle du stanna om jag blev förlamad eller något annat hemskt". Inte mycket att lite på den grabben inte.
Jag skulle i alla fall stanna och hjälp till.
Precis som min kusin säger
Dom var också med uppe i värmland, fast min mormor är jätte sjuk.
Hon har diabetes och hjärtproblem. Tror hon har fler allvarliga sjukdommar också.
Åker in och ut på sjukhuset hela tiden och har gjort det så länge jag kan minnas.
Hon kan inte gå själv utan måste ha hjälp med en grej jag inte kan namnge nu för jag kommer inte ihåg vad den heter. Det är tungt för henne att sätta sig ner och även att ställa sig upp.
Hon är en levande pillerburk och tar ca. 20 tabletter om inte mer varje dag, flera gånger om dagen. Även ett flertal sprutor tar hon också.
Dessa sprutor att hon måste urinera väldigt ofta. Så tänk då en resa på 5 timmar, sitta stilla i en bil och dessutom behöva stanna 1 gång i timmen för att kissa.
för ca 1-2 år sedan höll mormor på att coolovippa men var stark och överlevde.
Hon tar nu en dag i taget och vi andra runt omkring henne med.
Min mormor är 66år och min morfar är 67år. det träffades när det var ca 18-19år (tror mamma). De gifte sig när de var 20 respektive 21år och dom har hållt ihop sen dess.
Jag avgudar verkligen dom. Dom har hållt ihop så pass länge.
Sen ska min morfar ha en stor eloge som får ta hand om min mormor.
att stanna 1 gång i timmen för att hon ska kissa, bara det hade gett mig rök ur öronen haha.
han hjälper henne på toalettbesöken, i trappor, up och ner från sittplaster, ja you name it.
Han får göra allt helt enkelt. Dessutom är mormor en Erikssonare och vi har vårat temperament och vill gärna bossa över andra.
Det som min morfar gör till min mormor blir jag nästan tårögd av. Att hjälpa den man älskar mest av allt på hela jorden. så vill jag också ha det. Ha någon som man kan lita på hjälper än i alla lägen.
Jag och mitt ex hade en diskussion förut "skulle du stanna om jag blev förlamad eller något annat hemskt". Inte mycket att lite på den grabben inte.
Jag skulle i alla fall stanna och hjälp till.
Precis som min kusin säger
Att existera är att känna sig behövd av någon annan
Det är precis så jag känner!
fredag 12 juni 2009
hemma =)
Nu är jag hemma från värmland. Delade känslor dock. SKönt att få sova i sin egna säng. Dom där fältsängarna var inge vidare att sova i.
Å andra sidan, vad har jag att komma hem till? Ett regnigt sthlm och ensamhet!
Tänkte ladda upp någrna egobilder lite senare men laddaren ligger fortfarande kvar i resväskan som jag inte packat upp än. Orkar inte =(
Idag ska jag lägga mig tidigt. Jag har ju absolut ingenting att göra =(
Å andra sidan, vad har jag att komma hem till? Ett regnigt sthlm och ensamhet!
Tänkte ladda upp någrna egobilder lite senare men laddaren ligger fortfarande kvar i resväskan som jag inte packat upp än. Orkar inte =(
Idag ska jag lägga mig tidigt. Jag har ju absolut ingenting att göra =(
onsdag 10 juni 2009
Vad är de med alla?
Jag och mitt ex träffades föresten igår igen. Jag bjöd på tacos och han bjöd på efterrätten och blev mer intim. Det var väldigt mysigt och fler känslor spelades ut. Jag vet inte vad jag ska tycka eller tänka. Jag älskar honom det är en sak som är säker. Men älskar han mig och vill an ha mig tillbaka eller är jag bara ett kort i hans kortlek? Är jag den han ringer när ingen annan svarar?
Näe det tror jag inte, jag vill inte tro de, men tankarna finns där endå det kan inte hjälpas.
Kommer vi träffas någon mer gång? Ingen aning.
Bollen är på hans planhalva nu så det återstår att se.
Jag hoppas på ett happy ending vilket innebär att det blir vi två igen =)
Och så till något annat...
Spenderade pengar på mina naglar idag också. En före och efter bild =) Den till vänster är så klart innan och den högra efterbilden.
Är super nöjd!
Näe det tror jag inte, jag vill inte tro de, men tankarna finns där endå det kan inte hjälpas.
Kommer vi träffas någon mer gång? Ingen aning.
Bollen är på hans planhalva nu så det återstår att se.
Jag hoppas på ett happy ending vilket innebär att det blir vi två igen =)
Och så till något annat...
Spenderade pengar på mina naglar idag också. En före och efter bild =) Den till vänster är så klart innan och den högra efterbilden.
Är super nöjd!
tisdag 9 juni 2009
En del av mitt hjärta
Du ska veta att jag saknar digdet finns känslor som aldrig tar slut
Du ska veta att jag inte glömt
det finns bilder som aldrig suddas ut
Jag har vaknat mitt i natten av tystnaden
och önskat att du sov här brevis mig igen
En del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig
Uppdate
Okeeeeeey......
Går dagen var välidgt pirrig. Men att träffa honom igen var otroligt roligt och skönt. Det kändes inte som förr eftersom jag inte kan betee mig på samma sätt som när vi var tillsammans. Alltså missförstå mig inte. Känslorna är där och starkare än förr men jag kan inte tex. ge han en puss hur som helst. På så sätt blir det nästan lite mer spänning och tyvärr så väcker de känlsorna ännu mera. Det är något med saker man inte får göra.
Filmen vi såg, män som hatar kvinnor, var i alla fall skit bra och jag hade trevligt sällskap så det var helt klart en lyckad kväll. Synd bara att jag är så feg och jag var en aning stel, men jag hoppas verkligen inte att han misstyckte.
Han sov sedan hemma hos mig. Något som jag är väldigt splittrad över. Det var hur mysigt som helst (ingenting hände, inte ens en puss). Vi höll om varandra när vi sov och när vi vaknade. Det tog evigheter innan jag somnade, det var nästan som att kroppen ville njuta över stunden att han äntligen ligger i min säng igen. Jag sov inte med öronproppar för jag ville höra när han andades. Jag vaknade också jätte tidigt och låg bara och njöt. Jag är cp!
När han gick fick jag en puss på kinden. Jaha och hur ska jag tolka det? Självklart tolkar jag det som att han har haft det trevligt men inge mer. Ingenting annat fanns där. Annars hade man väl fått en puss på munnen? Eller? Usch hatar att leva i ovishet.
Men åter till den splittrande känslan över att han sov här.
Jag är lycklig och självklart lever jag på hoppet och jag ville nu se saken som den att han kommer tillbaka. Men så kanske inte alls är fallet från hans sida. Han kanske upptäckte att det inte alls kändes något speciellt och att han nog visst skulle kunna leva utan mig.
Av den anledningen vill jag inte ha för höga förhoppningar, men just nu är det väldigt svårt.
Dessutom ska han flytta ihop med hans kompis. Med andra ord kommer han inte tillbaka hit och jag kommer alltid få bo ensam.
Fan jag hatar när jag är optimistisk. Då blir jag abra sårad sen när det inte blir så som jag har hoppats. Av den anledningen tror jag alltid det värsta för att inte bli besiken. För skulle han säga nu att vi ska nog bara vara vänner (vilket jag inte inte inte inte inte hoppas på) så kommer jag återgå till att må förjävligt dåligt och upprepa allt igen, jag orkar inte.
Det var trevligt att dejta igen, hoppas bara det för med sig något gott nu!
Går dagen var välidgt pirrig. Men att träffa honom igen var otroligt roligt och skönt. Det kändes inte som förr eftersom jag inte kan betee mig på samma sätt som när vi var tillsammans. Alltså missförstå mig inte. Känslorna är där och starkare än förr men jag kan inte tex. ge han en puss hur som helst. På så sätt blir det nästan lite mer spänning och tyvärr så väcker de känlsorna ännu mera. Det är något med saker man inte får göra.
Filmen vi såg, män som hatar kvinnor, var i alla fall skit bra och jag hade trevligt sällskap så det var helt klart en lyckad kväll. Synd bara att jag är så feg och jag var en aning stel, men jag hoppas verkligen inte att han misstyckte.
Han sov sedan hemma hos mig. Något som jag är väldigt splittrad över. Det var hur mysigt som helst (ingenting hände, inte ens en puss). Vi höll om varandra när vi sov och när vi vaknade. Det tog evigheter innan jag somnade, det var nästan som att kroppen ville njuta över stunden att han äntligen ligger i min säng igen. Jag sov inte med öronproppar för jag ville höra när han andades. Jag vaknade också jätte tidigt och låg bara och njöt. Jag är cp!
När han gick fick jag en puss på kinden. Jaha och hur ska jag tolka det? Självklart tolkar jag det som att han har haft det trevligt men inge mer. Ingenting annat fanns där. Annars hade man väl fått en puss på munnen? Eller? Usch hatar att leva i ovishet.
Men åter till den splittrande känslan över att han sov här.
Jag är lycklig och självklart lever jag på hoppet och jag ville nu se saken som den att han kommer tillbaka. Men så kanske inte alls är fallet från hans sida. Han kanske upptäckte att det inte alls kändes något speciellt och att han nog visst skulle kunna leva utan mig.
Av den anledningen vill jag inte ha för höga förhoppningar, men just nu är det väldigt svårt.
Dessutom ska han flytta ihop med hans kompis. Med andra ord kommer han inte tillbaka hit och jag kommer alltid få bo ensam.
Fan jag hatar när jag är optimistisk. Då blir jag abra sårad sen när det inte blir så som jag har hoppats. Av den anledningen tror jag alltid det värsta för att inte bli besiken. För skulle han säga nu att vi ska nog bara vara vänner (vilket jag inte inte inte inte inte hoppas på) så kommer jag återgå till att må förjävligt dåligt och upprepa allt igen, jag orkar inte.
Det var trevligt att dejta igen, hoppas bara det för med sig något gott nu!
måndag 8 juni 2009
Idag
Jag skiter i om det bara blir desperade och patetiska inlägga här nu ett tag. Sluta läs isånnafall. Jag som skriver, jag som bestämmer så dra åt helevete om du inte gillar läget.
Men idag så kändes det väldigt tungt i början.
Jag och syster var i stan för att leta efter en studentpresent till våran kusin som tar studenten.
Vi började med att äta (som vanligt). Vi fann oss en plats och det roliga var att bakom oss satt tre äldre damer var av en satt och grät "men han var en väldigt snäll och vänlig karl".
Suck tänkte jag....stackars hennes man har säkert gått bort. Tyckte synd om henne. Här gråter jag för att min pojkvänn har gjort slut, hennes har för fan dött.
Nu är det frövrift bestmämt att jag och mitt ex ska gå på bio ikväl. Det känns båda bra och jätte dåligt.
Bra för att jag äntligen får se han igen. Dåligt för att tänk om han inser att näe jag är ingenting för honom. Men det får väl visa sig ikväll.
Usch, hur ska jag se ut, vilka kläder, skor ska jag ha på mig :S
Plötsligt blev allt jätte jobbigt haha. Ja kommer vara otroligt nervös.
Nu svävar jag på moln här hemma. Det är alla fjärlilar i magen som gör att jag lyfter från marken.
Dett aär så här långt, den bästa dagen på en hel vecka =)
Men idag så kändes det väldigt tungt i början.
Jag och syster var i stan för att leta efter en studentpresent till våran kusin som tar studenten.
Vi började med att äta (som vanligt). Vi fann oss en plats och det roliga var att bakom oss satt tre äldre damer var av en satt och grät "men han var en väldigt snäll och vänlig karl".
Suck tänkte jag....stackars hennes man har säkert gått bort. Tyckte synd om henne. Här gråter jag för att min pojkvänn har gjort slut, hennes har för fan dött.
Nu är det frövrift bestmämt att jag och mitt ex ska gå på bio ikväl. Det känns båda bra och jätte dåligt.
Bra för att jag äntligen får se han igen. Dåligt för att tänk om han inser att näe jag är ingenting för honom. Men det får väl visa sig ikväll.
Usch, hur ska jag se ut, vilka kläder, skor ska jag ha på mig :S
Plötsligt blev allt jätte jobbigt haha. Ja kommer vara otroligt nervös.
Nu svävar jag på moln här hemma. Det är alla fjärlilar i magen som gör att jag lyfter från marken.
Dett aär så här långt, den bästa dagen på en hel vecka =)
söndag 7 juni 2009
Old love
I can see your face but I know that it's not real it's just an illusion
And it makes me so angry to iknow that the flame will always burn
I'll never get over you
I love you, I always will
allt har brustit
Jag är så förbannat löjlig. Men jag kan inte hjälpa att jag lyssnar på snyftmusik och sitter och gråter i min ensamhet och tycker synd om mig själv. Det är inte bara jag som har ett brutet hjärta, utan varenda människa har råkat ut för det och tagit sig ur de. Varför skulle inte jag vara lika dan?Men jag mår så förbannat dåligt. Det värsta är att jag gräver ner mig djupare och djupare ner. Tillslut ligger jag där på botten helt grå i mina egna tårar. Helt utslutet och frusen. Men allt har verkligen gått i kras. Varför tog jag upp diskussionen, varför varför varför???? Jag blir så arg på mig själv. Jag blir ännu argare när jag sitter och gråter, jag är så jävla barnslig. Men det kan inte hjälpas.
För en vecka sedan hade jag dig vid min sida och nu är jag själv. Varför öppnade jag käften för?!
Jag vill resa tillbaka till tiden och göra allt bra igen.
Jag har snart inga fler tårar att ge. Jag drunknar här hemma i min ensamhet men jag vill inte träffa eller vara med någon annan än dig. Jag vill inte umgås med folk, allt jag tänker på är dig.
Varje gång jag går ur hissen önskar jag att du satt där, på huk med huvudet i händerna och säger att du ångrar dig.
Jag får fjärliar i magen varje gång du messar eller skriver nått på msn (nördig jag vet). Så fort jag ser att det är från dig blir jag nervös.
Helvete vad jag hatar det här.
Ge mig styrka och mod att orka gå vidare
Helgen
Jag vad ska jag börja. Hela helgen har varit ett rent jävla helvette.
Vi börjar på fredags kvällen så jag och mitt ex skulle ha träffats. Tyvärr blev det inte så och jag tror att det la grunden till hela helgens känslomässiga resa.
Jag har vart deppig, gråtfärdig, ont i magen i princip hela tiden.
På tävlingen gick det väldigt bra. Tjejerna tog silver och jag är så grymt imponerad av dom. Inte för att dom fick silver utan hur snälla dom är mot varandra. Vi hade en stor miss, vilket händer ibland. Tjejerna tog det så himla bra. Vi ledre ville ju mörda gymnasten, fan det var vår guldchans. Näe jag skoja bara....så elak är vi inte. Vi tröstade en lite stund och berättade att de inte gjorde något, hon gjorde en snygg räddning och så får man peppa på de. Det gjorde absolut ingenting att det blev fel och det är väldigt viktigt att tynga på för gymnasterna som råkar ut för detta blir verkligen knäckta.
Men till saken.......alla andra gymnaster tröstade och peppade iaf denna tjej och det är så himla kul att se. Det får mig att tänka på en sak och eftersom jag är lite ego av mig så kan det inte hjälpas. Men fan vilken bra ledare jag är! Men alltså att jag har skapat en sått sånt bra klimat i gruppen att tjejerna peppar och glädjs åt varandra i fall något går snett.
Sen att föräldrarna har uppfostrat dom så glömmer vi för en stund och koncentrerar istället på mig och min braiga ledarroll =)
Aja men det var iaf det enda positiva under hela helgen.
När jag kom hem skulle jag bränna 17st DVD skivor med bilder och filmer på respektiva gymnast. Alla skulle få en varsin DVD skiva till avslutningen (idag).
Vad hände, jo istället för att allt flöt på hängde sig datorerna, skivorna tog upp till 2 timmar att bränna (alltså 1 skiva 2 timmars brännings tid) en klar omöjlighet att jag skulle hinna bränna 17st till kl. 12.00 idag. Klockan var endå 11 på kvällen. Vad gjrode jag innan, jo jag bråkade med datorerna uppe på pappas kontor där jag skulle skriva ut fodralet till DVD skivan. En bild på alla gymnaster och så. Jag ahr ju ingen färg hemma på skrivaren.
Det tog mig 4 freaking timmar att göra eftersom allt, precis allt gick fel.
Så idag fick gymansterna ingen DVD skiva utan jag ska brottas med dom där en anan dag under sommaren istället och så får jag skicka hem dom.
Jävla humör och jävla liv. Fuck fuck fuck vad jag är gråtfärdig hela tiden.
Idag ska vi dessutom på ledaravslutning och spela laserdom (eller hur det stavas). Men jag ser inte fram emot det. Jag vill istället ligga hemma och gråta för att mitt liv suger och jag är singel.
Jävla fucking kukhuvud!
Vi börjar på fredags kvällen så jag och mitt ex skulle ha träffats. Tyvärr blev det inte så och jag tror att det la grunden till hela helgens känslomässiga resa.
Jag har vart deppig, gråtfärdig, ont i magen i princip hela tiden.
På tävlingen gick det väldigt bra. Tjejerna tog silver och jag är så grymt imponerad av dom. Inte för att dom fick silver utan hur snälla dom är mot varandra. Vi hade en stor miss, vilket händer ibland. Tjejerna tog det så himla bra. Vi ledre ville ju mörda gymnasten, fan det var vår guldchans. Näe jag skoja bara....så elak är vi inte. Vi tröstade en lite stund och berättade att de inte gjorde något, hon gjorde en snygg räddning och så får man peppa på de. Det gjorde absolut ingenting att det blev fel och det är väldigt viktigt att tynga på för gymnasterna som råkar ut för detta blir verkligen knäckta.
Men till saken.......alla andra gymnaster tröstade och peppade iaf denna tjej och det är så himla kul att se. Det får mig att tänka på en sak och eftersom jag är lite ego av mig så kan det inte hjälpas. Men fan vilken bra ledare jag är! Men alltså att jag har skapat en sått sånt bra klimat i gruppen att tjejerna peppar och glädjs åt varandra i fall något går snett.
Sen att föräldrarna har uppfostrat dom så glömmer vi för en stund och koncentrerar istället på mig och min braiga ledarroll =)
Aja men det var iaf det enda positiva under hela helgen.
När jag kom hem skulle jag bränna 17st DVD skivor med bilder och filmer på respektiva gymnast. Alla skulle få en varsin DVD skiva till avslutningen (idag).
Vad hände, jo istället för att allt flöt på hängde sig datorerna, skivorna tog upp till 2 timmar att bränna (alltså 1 skiva 2 timmars brännings tid) en klar omöjlighet att jag skulle hinna bränna 17st till kl. 12.00 idag. Klockan var endå 11 på kvällen. Vad gjrode jag innan, jo jag bråkade med datorerna uppe på pappas kontor där jag skulle skriva ut fodralet till DVD skivan. En bild på alla gymnaster och så. Jag ahr ju ingen färg hemma på skrivaren.
Det tog mig 4 freaking timmar att göra eftersom allt, precis allt gick fel.
Så idag fick gymansterna ingen DVD skiva utan jag ska brottas med dom där en anan dag under sommaren istället och så får jag skicka hem dom.
Jävla humör och jävla liv. Fuck fuck fuck vad jag är gråtfärdig hela tiden.
Idag ska vi dessutom på ledaravslutning och spela laserdom (eller hur det stavas). Men jag ser inte fram emot det. Jag vill istället ligga hemma och gråta för att mitt liv suger och jag är singel.
Jävla fucking kukhuvud!
fredag 5 juni 2009
Deppig dag
Denna dag har varit otroligt deppig.
Vaknade ledsen, varit ledsen hela dagen och så ledsen nu. Bajs på allt.
Blir så irriterad på personer också som frågar "går inte du ut skolan snart". Vill ba ge dom en käftsmäll så dom håller käften. Jag har redan gått ut skolan, hade sista dagen den 23 mars. Nu är det bara min uppsats som är kvar som skulle varit inlämnad i maj men som jag totalt SKET i. Så jag ska försöka lämna in den i september istället. Så sluta fråga nu för fan innan jag släcker ljuset!
Vad har hänt annars. Jo tävling imorgon, sista tävlingen för terminen och med mina äldsta tjejer.Har inte fixat ett skit heller inför de. Brukar alltid vara förberedd, kunna alla tider i huvudet. Nu vet jag inte ens vilken tid vi ska samlas. Suck! Just nu vill jag bara gräva ner mig i graven (OBS! Till alla spöken hemma hos mig: Det är bara ett talesätt)
Jag har ont i halsen, iont i huvudet, måt illa. Jag vill bara gråta. Lyssna på min favvo snyftar låt. Men det går inte då jag har tagit bort den från datorn och jag hittar den ingenstans på internet.
Just nu är livet skit skit skit skit skit skit!
Vinner vi inte imorgon så ska jag fan sluta!!
Vaknade ledsen, varit ledsen hela dagen och så ledsen nu. Bajs på allt.
Blir så irriterad på personer också som frågar "går inte du ut skolan snart". Vill ba ge dom en käftsmäll så dom håller käften. Jag har redan gått ut skolan, hade sista dagen den 23 mars. Nu är det bara min uppsats som är kvar som skulle varit inlämnad i maj men som jag totalt SKET i. Så jag ska försöka lämna in den i september istället. Så sluta fråga nu för fan innan jag släcker ljuset!
Vad har hänt annars. Jo tävling imorgon, sista tävlingen för terminen och med mina äldsta tjejer.Har inte fixat ett skit heller inför de. Brukar alltid vara förberedd, kunna alla tider i huvudet. Nu vet jag inte ens vilken tid vi ska samlas. Suck! Just nu vill jag bara gräva ner mig i graven (OBS! Till alla spöken hemma hos mig: Det är bara ett talesätt)
Jag har ont i halsen, iont i huvudet, måt illa. Jag vill bara gråta. Lyssna på min favvo snyftar låt. Men det går inte då jag har tagit bort den från datorn och jag hittar den ingenstans på internet.
Just nu är livet skit skit skit skit skit skit!
Vinner vi inte imorgon så ska jag fan sluta!!
torsdag 4 juni 2009
Torsdag
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Jag och mitt ex pratar över msn och via sms hela dagarna. Eller aa det har pågått i tre dagar men i alla fall, håller väl på att trappas ner nu, kanske bara för att vi båda känner ett lugn.
Det känns som han bara är bort rest och jag är hemma ensam. Eftersom vi pratar som vanligt.
Det gör mig lite rädd. För då känns de som att det kommer bli vi igen. Jag måste förbereda mig på de värsta, annars kommer jag må verkligen skit igen om det inte blir så.
Jag tror nog att han känner lika dant.
Allt är ara så förvirrande och jobbigt. Jag vill tillbaka till det glasklara.
Jag och mitt ex pratar över msn och via sms hela dagarna. Eller aa det har pågått i tre dagar men i alla fall, håller väl på att trappas ner nu, kanske bara för att vi båda känner ett lugn.
Det känns som han bara är bort rest och jag är hemma ensam. Eftersom vi pratar som vanligt.
Det gör mig lite rädd. För då känns de som att det kommer bli vi igen. Jag måste förbereda mig på de värsta, annars kommer jag må verkligen skit igen om det inte blir så.
Jag tror nog att han känner lika dant.
Allt är ara så förvirrande och jobbigt. Jag vill tillbaka till det glasklara.
onsdag 3 juni 2009
Dag 3
Sov hos mina föräldrar inatt igen. Känns så skönt, jag somnar på en gång utan att tänka på någonting.
Igår kväll satt jag och pratade med mitt ex över msn hela kvällen som sedan gick över till sms:ande.
Hela dagen idag har vi även sms:at. Det känns ganska skönt bara det att nu kan jag verkligen inte komma över honom.
För att komma över någon behöver jag klippa banden och kontakten på en gång och sen leva så ett tag. Medan han verkar fungera tvärt om =S
Jag känner att jag får falska förhoppningar och värre nu när vi har bestämt att börja dejta igen som old times.
Han har sagt att det kan bli vi två igen men också att det inte kan bli vi två igen. Vi får se hur det hela gror när vi träffas igen.
Blir det ingenting så känner jag att mitt hjärta krossas igen. Att göra slut en gång räcker. Men å andra sidan vill jag verklgien ha tillbala honom så jag vill ju träffa honom. Usch detta är så svårt.
Om allt bara kunde vara så lätt.
Varje gång jag får ett sms av onom får jag fjärilar i magen, precis som i början när vi träffades. Uscg jag känner att jag kommer bli oerhört sårad igen, men är man med i leken får man leken tåla.
Finns inte så mycket att skriva. Jag känner mig bara förvirrad och vet inte om det är bu eller bä.
Trist!
Igår kväll satt jag och pratade med mitt ex över msn hela kvällen som sedan gick över till sms:ande.
Hela dagen idag har vi även sms:at. Det känns ganska skönt bara det att nu kan jag verkligen inte komma över honom.
För att komma över någon behöver jag klippa banden och kontakten på en gång och sen leva så ett tag. Medan han verkar fungera tvärt om =S
Jag känner att jag får falska förhoppningar och värre nu när vi har bestämt att börja dejta igen som old times.
Han har sagt att det kan bli vi två igen men också att det inte kan bli vi två igen. Vi får se hur det hela gror när vi träffas igen.
Blir det ingenting så känner jag att mitt hjärta krossas igen. Att göra slut en gång räcker. Men å andra sidan vill jag verklgien ha tillbala honom så jag vill ju träffa honom. Usch detta är så svårt.
Om allt bara kunde vara så lätt.
Varje gång jag får ett sms av onom får jag fjärilar i magen, precis som i början när vi träffades. Uscg jag känner att jag kommer bli oerhört sårad igen, men är man med i leken får man leken tåla.
Finns inte så mycket att skriva. Jag känner mig bara förvirrad och vet inte om det är bu eller bä.
Trist!
tisdag 2 juni 2009
Dag 2
Jag sov hela natten lång. Hur skönt som helst.
Körde min mor och min syster till bussar och tåg på morgonen.
Sedan spenderades min dag framför datorn här ute hos mamma och pappa och sedan åkte jag hem.
Jag hämtade upp min sambo som nu har blivit mitt ex. Han hade några saker kvar hos mig som vi tillsammans packade in i bilen och grejsa.
Konstigt nog så var det inte så deppigt. Eller jo lite, men det var endå inte sååå deppigt.
Vi pratade och skrattade lite. Så vi skiljs verkligen inte som ovänner. Men vist känns det sorgset fortfarande och det kommer det göra ett tag nu.
Som det känns nu så ska jag väl till och med klara av att se honom på midsommar som jag och min syster har sett fram emot i flera veckor. Han och jag är ju trots allt vänner. Men det jag farar mest är att se honom med en annan. Då skulle hjärtat splittras så jag vet inte om det är en sån bra idé iaf.
Jag vill föresten passa på att tacka alla underbara som stöttar mig.
Det betyder jätte mycket.
Och Sandra. Enda sen du skickade mess till mig har jag verkligen försökt att ringa dig men det har alltid kommit något ivägen eller som nu, blivit för sent att ringa.
Jag ringer dig imorgon!
Körde min mor och min syster till bussar och tåg på morgonen.
Sedan spenderades min dag framför datorn här ute hos mamma och pappa och sedan åkte jag hem.
Jag hämtade upp min sambo som nu har blivit mitt ex. Han hade några saker kvar hos mig som vi tillsammans packade in i bilen och grejsa.
Konstigt nog så var det inte så deppigt. Eller jo lite, men det var endå inte sååå deppigt.
Vi pratade och skrattade lite. Så vi skiljs verkligen inte som ovänner. Men vist känns det sorgset fortfarande och det kommer det göra ett tag nu.
Som det känns nu så ska jag väl till och med klara av att se honom på midsommar som jag och min syster har sett fram emot i flera veckor. Han och jag är ju trots allt vänner. Men det jag farar mest är att se honom med en annan. Då skulle hjärtat splittras så jag vet inte om det är en sån bra idé iaf.
Jag vill föresten passa på att tacka alla underbara som stöttar mig.
Det betyder jätte mycket.
Och Sandra. Enda sen du skickade mess till mig har jag verkligen försökt att ringa dig men det har alltid kommit något ivägen eller som nu, blivit för sent att ringa.
Jag ringer dig imorgon!
Svåra tider
Nu har det gått ett dygn sedan det tog slut.
Jag tillbringade natten hos mina föräldrar. Det kändes väldigt skönt.
Jag grät mig inte till sömn utan somnade på en gång, vilket var otroligt skönt.
Just nu sitter jag ensam här hemma. Mina föräldrar och min syster har åkt till skolan och jobbet.
Det jag ska göra är att åka hem snart. Jag saknar mitt hem. Dessvärre är jag livrädd för vad som väntar på mig där hemma.
Kala väggar, inget skrivbord och ingen sambo.
När jag är här ute har jag fortfarande inte fattat alvaret men att jag faktiskt är singel nu. Det finns inge mer jag och min sambo, jag har ingen sambo. Detta får mig att börja stor gråta.
Därför är jag livrädd för att åka hem. Se att alla hans saker är borta, för gott. Då blir hela denna mardröm plöttsligt verklighet. Kan ingen nypa mig hårt i armen så jag vaknar.
Fan vad jag hatar allt det här. Kan det inte bli som förut.
Jag ångrar verkligen att jag drig upp diskussionen i förrgår natt. Då hade det inte blivit så här utan då hade jag sluppit komma hem till ett tom lägenhet om kvällarna. D¨å hade min sambo varit där hemma. Jag skulle ha någon att hålla om om natten. Men hur rättvist är det å andra sidan. Han älskar mig inte.
Det värsta är att jag fortfarande älskar honom.
Åh nu kommer tårarna, fuck fuck fuck.
Jag hade träning igår kväll. Sista träningen innan vi tävlar. Det kändes rätt att berätta för gymnasterna att jag inte mår så bra. Inte för att dom förstår riktigt hur ledsen jag var, men dom har å andra sidan egna killproblem som dom blir minst lika ledsna över.
Allt jag hann säga var "Jag mpr inte så bra idag" och sen kom tårarna på en gång. Det gick inte att berätta. Innan kände jag mig stark och inte alls ledsen. Men så fort jag skulle berätta så släppte allt. Sen satt jag och en annan tränare (som tröstade mig) ner på golvet och pratade lite. Kändes skönt.
Uscsh och fu för sånt här. Jag mpr fortfarande illa och har jätte ont i magen. Kommer det någonsin att försvinna?
Ja det kommer det, men tills dess, kan jag inte bara få somna och vakna när jag mår bra igen och allt det här jobba är över?
Väck mig ut mardrömmen!
Jag tillbringade natten hos mina föräldrar. Det kändes väldigt skönt.
Jag grät mig inte till sömn utan somnade på en gång, vilket var otroligt skönt.
Just nu sitter jag ensam här hemma. Mina föräldrar och min syster har åkt till skolan och jobbet.
Det jag ska göra är att åka hem snart. Jag saknar mitt hem. Dessvärre är jag livrädd för vad som väntar på mig där hemma.
Kala väggar, inget skrivbord och ingen sambo.
När jag är här ute har jag fortfarande inte fattat alvaret men att jag faktiskt är singel nu. Det finns inge mer jag och min sambo, jag har ingen sambo. Detta får mig att börja stor gråta.
Därför är jag livrädd för att åka hem. Se att alla hans saker är borta, för gott. Då blir hela denna mardröm plöttsligt verklighet. Kan ingen nypa mig hårt i armen så jag vaknar.
Fan vad jag hatar allt det här. Kan det inte bli som förut.
Jag ångrar verkligen att jag drig upp diskussionen i förrgår natt. Då hade det inte blivit så här utan då hade jag sluppit komma hem till ett tom lägenhet om kvällarna. D¨å hade min sambo varit där hemma. Jag skulle ha någon att hålla om om natten. Men hur rättvist är det å andra sidan. Han älskar mig inte.
Det värsta är att jag fortfarande älskar honom.
Åh nu kommer tårarna, fuck fuck fuck.
Jag hade träning igår kväll. Sista träningen innan vi tävlar. Det kändes rätt att berätta för gymnasterna att jag inte mår så bra. Inte för att dom förstår riktigt hur ledsen jag var, men dom har å andra sidan egna killproblem som dom blir minst lika ledsna över.
Allt jag hann säga var "Jag mpr inte så bra idag" och sen kom tårarna på en gång. Det gick inte att berätta. Innan kände jag mig stark och inte alls ledsen. Men så fort jag skulle berätta så släppte allt. Sen satt jag och en annan tränare (som tröstade mig) ner på golvet och pratade lite. Kändes skönt.
Uscsh och fu för sånt här. Jag mpr fortfarande illa och har jätte ont i magen. Kommer det någonsin att försvinna?
Ja det kommer det, men tills dess, kan jag inte bara få somna och vakna när jag mår bra igen och allt det här jobba är över?
Väck mig ut mardrömmen!
måndag 1 juni 2009
24/11 2006 - 1/6 1009
Det finns inga ord som beskriver hur jag mår nu.Efter att haft en väldigt jobig tid med min sambo så i går natt tog jag äntligen tag i diskussionen "vad fan är det vi håller på med?"
Detta ledde till att vi nu har gjort slut.
Vi var tillsammans i 2.5 år och mycket har hänt under den tiden.
Jag grät hela natten igår och har gråtit non stop hela dagen idag. Tur att det är tillåtet att gråta för det är fan det skönaste som finns. Att det finns någon som tröstar en behövs inte. Jag mår bäst av att må dåligt och gråta i några dagar och sen ta kontakt med omvärlden.
Men nu käner jag att jag måste få skriva av mig.
Kärlek gör ont!
Igår natt mådde jag riktigt illa. Höll på att spy flera gånger. Jag är en vekling. Idag känns det lika dant. Magen ilar, är hungrig men ja har ingen matlust. En stark känsla av illa mående sitter i halsen. Det värker i halsen för att jag försöker att inte gråta. Jag försöker vara stark men det går inte.
Tårarna rinner och snoret lika så.
Fy fan för sånt här. Men tyvärr genomlider vi alla det och det är det som gör oss starkare.
Jag har en gång rest mig efter en riktigt hjärtekrossare och då ska jag fan göra det igen. Det tvivlar jag inte på. Men det gäller att invänta den dagen. Det kan ta flera månader eller till och med år.
Han tog ledigt från jobbet idag också för att vi skulle kunna diskutera vem som tar vad av sakerna vi köpt gemensamt. Fåglarna valde vi att sälja, hoppas nu bara dom blir sålda. Riktigt tungt har det varit.
Ikväll åker jag hem till mamma och pappa och gråter ut. Vill inte sova här hemma.
Vi har inte bestämt riktigt när han ska flytta ut. Han måste ju flytta ut grejer och liknande. Jag känner väl att jag inte riktgit vill vara hemma då. Se han gå iväg med alla grejer och sen säga hej då för en sista gång. Jag pallar inte sånt. Jag är mer en person som flyr från problemet än stannar kvar.
Vad finns det mer att säga. Allt känns skit. Riktigt skit.
Jag fattar bara inte varför han har gått och dragit på det. Låtit mig leva i hoppet att det blir vi två i framtiden, att vi ska flytta och byta upp oss lite. Det har han till och med sagt själv. När du får jobb så kan vi flytta bla bla bla. Om man då redan vet innerst inne att det aldrig kommer hända, varför då föra någon bakom ljuset?
Han svar var att han inte viste hur han ville göra. Vilket jag kan godta men det är inte snällt mot personen eftersom känslor är det sköraste som finns.
Jag älskar honom i alla fall men jag hoppas det försvinner...
Miss you like hell
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)