New Moon

Idag var jag och såg New Moon. Ett efterlängtat besök vill jag lova. Filmen var grymt bra.
När jag kom hem var jag fortfarande i Edward extas så jag var tvungen att se Twilight.

Nu kan jag knappt bärga mig till den tredje filmen kommer.

För övrigt har jag inte gjort så mycket idag. Satte upp en tavla och en hylla i vardagsrummet. Det enda som saknas i vardagsrummet är nu: Gardiner, matta, taklampa och någonting på väggen ovanför tv:n.

I köket saknas bara en klocka på väggen och jag vet precis hur den ska se, jag kommer bara inte ihåg i vilken affär jag såg den i =/

I badrummet saknas egentligen ingenting. en tvättmaskin skulle vara guld men får se hur det blir med den saken. Anars är badrummet ganska klart. Lite fler matchande handdukar skulle inte sitta fel.

I sovrummet är ingenting klart. Ska köpa en sängstmme så jag kan flytta in "min" 180cm säng. Gardiner och så spryda väggarna med någonting.

Hallen saknar en stor spegel och sen lite vaser på golvet. En matta behöver jag där också.

När alla dom här sakerna är inhandlade så är min lägenhet KLAR! Men allt kostar pengar och det är något jag får alldeles för lite av så det kommer ta ett tag, men men. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

Nu ska jag sova.

Senil?!

Jag börjar allvarligt fundera om det är något fel på mig.
Mitt minne är under all kritik. Inte att jag glömmer bort saker jag ska göra eller glömmer bort personer. Näe detta handlar om något helt annat. Jag glömmer vart jag lägger saker. Framför allt tappar jag bort min mobil 10 gånger per dag.
Men igår ar jag med om sjukaste grejen. Jag skulle in till stan och handla julklappar. Ds önskelista hade legat på mitt köksbord i typ en vecka. Jag vet att jag tog upp lappen, läste och la sedan ner den igen med orden: Den här får jag inte glömma. När det som vanligt är ca 3 minuter kvar till tåget ska gå rusar jag runt i lägenheten för att göra mig klar. Går till köksbordet och ska ta lappen.....men den är inte där. Nähä ok, men då kansk ejag la den vid datorn, nä inte där heller, vid sängen, nope. Jag letar letar och letar. Jag vet att jag slängde massa papper som också låg på köksbordet så jag letar i pappersinsamlingen också, men utan resultat.
Tillslut blir jag så arg att jag skiter i lappen och sätter på mig jackan i stället och vad får jag se på hatthyllan? Jo önskelistan. SUCK! Jag har totalt INGE minne av att jag la den där.

Senare samma dag så lägger jag min mobil på datorbordet och sedan sysselsätter jag mig med något annat. När jag sedan kommer på att jag måste ställa klockan på ringning ifall att jag skulle somna så går jag fram till mobilen, ställer klockan på ringning och går sedan tillbaka i soffan igen.
Jag vet att jag lägger mig i soffan och tänker, är mobilen inte där sen när jag ska ta den så har någon annan flyttat på den. Men vem skulle det vara?
När jag sedan ska gå och kolla något på mobilen går jag fram till skrivbordet men hittar inte mobilen. SUCK!
Jag letar över allt och finner mobilen vid sängen, precis där den ligger när jag sover.
Frågan är om jag själv har flyttat den eller om det är någon lustigkurre som flyttar mina grejer. Jag blir tokig!

Fast mina nycklar på jobbet glömmer jag också bort hela tiden då jag oftast lägger dom på hatthyllan och går sedan där ifrån (vilket hände idag fast med min mobil) eller så sitter nycklarna fast i någon dörr.
Jag örjar bli rädd för mig själv. Vad änder med mitt korttidsminne?

Årets film

Alla som känner mig vet att jag hatar att kolla på film eftersom jag tycker alla filmer suger.
Men igår tvingade min syster och hennes sambo + D att titta på film. Som vanligt vill alla se skräckisar förutom jag. Jag tyckte det räckte med en skräckis förra helgen men dom vill absolut se en till. Jag blev nedröstad.
Vi såg trailen på filmen och bara av att se den skulle jag få mardrömmar resten av livet.
På trailern av filmen ser man publiken hela tiden och bara av att de deras miner och uttryck gjorde det mer spännande att se filmen.

Paronormal Activity var filmen och det är helt klart den bästa filmen jag sätt i år. Tyvärr slår den faktiskt Twilight. Men dom är bra på olika sätt. Twilight har en bra handling. Paronomal Activity har dom gjort så jävla bra.
Jag satt med kudden beredd under hela filmen och tröck mig nära D i hans famn. Min syster satt i hennes sambos famn och vi alla såg nog inte riktigt kloka ut.

Jag tänker inte berätta filmens innehåll utan ni får se den själva för den är fasiken värd att se.
Vilka special effekter (eller var det på riktigt? Det är frågan).
Det slutade i alla fall med att jag och D sov med radion på hela natten för att slippa höra ljud. Som tur är känner jag inte av någonting i min nya lägenhet, vilket jag gjorde i min gamla.
Det skulle vara intressant och se om det verkligen spökade där, fast jag vill inte dö på cuppen.

Aja för att avsluta det hela så se filmen!
En hårresande film där man sitter spänd hela tiden, höj volymen och släck alla lampor!

Sista fasen

Nu har nedräkningen till SEMESTERN börjat.
Jag trodde inte jag skulle få någon semester under jul och nyår eftersom dom är stenhårda med semestern och jag låg längst ner på semesterskalan. Men men, jag fick hela 5 dagar semester och med alla röda dagar och liknande är jag ledig 2 veckor vilket känns JÄVLIGT SKÖNT! Så nu är det bara 1.5 veckas jopbb kvar, fram till jul och sen är jag ledig och börjar inte jobba förens den 7 januari som dessutom bara är en planeringsdag. Bra uppstart efter ledigheten.

Juluppvisning hade vi igår. Det gick väldigt bra. Alla mina gymnaster är så duktiga. Jag var även med och körde eftersom jag fortfarande tränar. På nått sätt trivs jag som fisken i vattnet där ute på golvet. Eftersom jag och alla de andra i min grupp är ledare i föreningen och ett gäng avdankade gymnaster så är det extra roligt. Gymnasterna får se sina ledare och publiken varifrån kunskapen kommer ifrån. För att sammanfatta det hela så blir det mycket skrik när vi kör. Att beskriva den känslan går inte. Det är jäkligt kul. Det finns en inlevelse bakom applåderna.
Jag skulle passa som artist, tycker om att stå på golvet och visa upp det jag kan. Tyvärr är det inte så mycket, men det lilla!

Under veckan som kommer är det avslutning för alla mina grupper och sen är det julledigt från gympan också. Det känns också otroligt skönt på sätt och vis. Så som jag stressar till träningarna om dagrna. Det är sjukligt. Så på så sätt känns det skönt.

nu väntas några timmar i Skärholmen tillsammans med D.

Pedagog vs polis = samma uppdrag

Jag såg på S.O.S Gute igår och tanken slog mig att det jag gör på jobbet är exakt samma sak som poliserna i programmet gör. Hur kommer det sig?
Vi pedagoger "uppfostrar" barnen i skolan. Inte slåss, tänk på skolgränsen, ge tillbaka Kalles spade osv.
Polisen gör exakt samma sak. Inte slåss, här får du inte vara, ge tillbaka Kalles bil. Att vi människor är så korkade. Vi har fortfarande inte lärt oss. Vad usla vi människor är egentligen.

Jag vet att jag har funderat på detta förut, att polisen är dagis fröknar fast på ett vuxet liv och konsekvenserna är en aning hårdare än på riktiga dagis. Jag vet inte riktigt vad jag vill få fram men jag har en tanke som gror i huvudet. Vårt sammhälle är totalt katastrof om tänker på de sättet. Att vi när vi slutat skolan fortfarande måste ha någon som övervakar oss så att vi inte gör fel eller behandlar någon annan fel. Vi har inte växt upp. Det är precis som att vår hjärna fortfarande är 3 år men kroppen som en vuxen människa. Fy skärpning alla!

Väx upp och bevisa att ni kan klara er själva, utan en fröken eller i detta fall en polis som har bättre för sig än att stå med pekpinen och berätta för dig vad som är rätt och fel!