Kärlekstrassel

Jag vet inte vart jag ska börja. Du ligger här brevid mig i sängen och sover för fullt.
Det känns alltid lika bra och tryggt att vara i din närvaro. Det känns alltid bra att vara tillsammans med dig. Jag vet inte om du känner lika dant. Du säger att du gör det men gör du verkligen det? Efter allt jag fått reda på vet jag inte när jag ska tro på dig, jag kan inte lita på dig längre. Eller lita och lita, vad ska jag lita på dig för? Snarare så vet jag inte om du ljuger eller inte. Talar du verkligen sanning när du säger att du älskar mig? Jag tvivlar. Jag tror du har ljugit mig rätt upp i ansiktet.
Detta sårar mig så klart väldigt mycket. Just nu mår jag bajs, hade jag förväntat mig att må annorlunda? Näe inte det minsta. Men jag gav mig in i leken och nu får jag stå för konsekvenserna.
Jag vet att du har träffat andra och varit med andra. Det spelar ingen roll hur mycket du än nekar till det, jag VET! Det är skit jobbigt att du inte kan erkänna, vad är du rädd för? Det kanske inte är min rätt att få veta men att ständigt stå och blå neka det gör inte situationen bättre.
Jag vet varför du inte vill ha ett förhållande. Det ligger mycket i det du säger att du inte vill stadga dig, men du vill heller inte släppa taget om friheten att träffa andra. Jag vet att du har börjat träffat ditt andra ex igen. Hon som du ville ha en framtid med men som hon krossade genom att vara otrogen.
Jag vet inte varför jag skriver det här, men jag känner att jag måste få lätta på trycket. Hela dagen idag kommer jag bara gå runt och tänka och må skit dåligt, vara gråtfärdig. Ja ungefär som nu då. Men jag får skylla mig själv helt enkelt. Jag visste om det från början att det skulle bli så här men jag lyssnade inte. Kärleken är blind och innan jag fick allt bekräftat (att du varit med andra) så förnekade jag det. Jag ville inte tro. Jag ville hellre tro på det du sa, att jag var den enda och en massa annat bullshit!
Vart leder detta till då? Ingen aning. Men jag vill fortfarande ha dig tillbaka, men jag vet att du inte vill. Jag tror helt ärligt att du aldrig kommer vilja. Det är så det känns just nu. Allt så hopplöst. Jag är bara en tjej i din samling som du kommer och går till när du vill. När dom andra inte kan eller när dom andra inte duger. Lika väl som du väljer bort mig när jag inte duger.
Det är hårt att veta att jag är en i mängden. Men som jag sagt, det har jag vetat länge men det känns hårt att få det bekräftat. Det bli liksom till verklighet. Jag har inte vågat trott att det varit sant. Men nu är det det.
Jag vill bara att du ska veta, att jag vet, så du kan sluta ljuga!

Magen gör redan ont och jag mår illa. Kärlek gör förbannat ont. Men hur dum jag än är så vill/kan jag inte sluta hoppas och önska om att det ska bli vi igen.
Jag älskar dig <3

Kaggfest

Igår hade mina föräldrar sin årliga kaggfest ute hos sig. Mycket folk och mycket partaj. fast det var vi "ungdommar" som stod för partajet. De vuxna var några riktiga torrbollar och vägrade dansa. Jag och Sandra stod och dansa och hade skit kul.
Det var även skit kul att träffa L igen. Det var ett tag sedan. Vi stod och dansade och vi fick till och med en tryckare tillsammans.
Jaja kortfattat om vad jag gjorde igår. en rolig kväll med trevliga människor och lite för rund om fötterna! allt var i sin ordning med andra ord =)

Farmville

Jag har fastnat för ett nytt spel på facebook, Farmville. Hur kul som helst =)
Skaffa det och bli min granne!

Imorse vaknade jag kl 7.00 och kunde inte somna om. Så när klockan var halv 8 gav jag upp och gick istället och åt frukost. Träningen börjar inte förens kl. 9.30 så det är et tag kvar.
Funderar på att lägga in alla filmer från förra helgens tävling så jag någon annan helg när jag har tid kan börja redigera dom och lägga pp på youtube.
Ska se om jag kan fixa ledarnas film först så ni alla kan se den =)

Idag efter träningen ska jag ut till kagghamra. Mamma och pappa har fest där så det kommer massa folk dit och självklart ska mina tjejkompisar komma också =) Det ska bli hur kul som helst.
En dag att se fram emot helt enkelt.

Bajs dag

Just nu har jag ingen motivation till någonting över huvudtaget.
Jag känner att jag vill lägga mig ner på golvet som en 3 åring och bara sparka, skrika och gråta.
Det är ett helevette på jobbet då vi har flera barn som går i sin egna värld och går utanför skolgränserna. Man skulle behöva koppel på dom barnen. Så idag har jag stått och glott på ett och samma dag i tre timmar.
Jag slutade kl 17 men fick gå 15 min tidigare så jag sprang till tåget för att komma i tid till träningen. På träningen kom all trötthet. Jag bara stod i mina egna tankar och var på dåligt humör. Det var inte kul för fem öre. Så just nu har jag ingen motivation för att träna gymnastik heller. Jag vill sluta helt enkelt. Fast jag vet att den känslan kommer gå över, men just nu känner jag mig så. Jag behöver ta det lugnt. Men ok, jag slutar på gympan, då sitter jag hemma istället, helt själv. Då blir jag ledsen för det eftersom jag vill att D ska vara hemma med mig. Jag vill att jag flyttar in hos mig igen så att allt blir som förut. Jag vill att allt allt allt ska bli som förut, men gympan, men D men ALLT! Jag vill inte det här längre, jag har tröttnat på allt. Livet suger och jag är allmänt deppig. Bajs för allt!
Nu får det fan hända något positivt med mitt kärleksliv.

Katchiiiing!!!

Nu ÄVLIGEN är det klirr i kassan. Idag fick jag min första lön och jag är hur glad som helst.
Jag har ju sagt att jag inte skulle få någon eftersom flera också sagt det. Igår kom det upp på tal bland kollegorna (dom snackade ju om att dom skulle få lön idag). Men då sas det, nej du, du kommer få lön du med. Gissa om jag blev lycklig eller lycklig! Var tvungen att kolla nu på morgonen om det kommit in pengar och det hade det =) Tyvärr får jag ju skatta 7000kr på mina 22000 så såååååå mycket pengar får jag ju inte, men mer än vad jag fått tidigare.
Nu ska jag bara spara spara spara till min nya lägenhet (som jag förövrigt dka skriva på kontraktet på idag). Satt igår med IKEA katalogen och titta lite. Jag vet hur vardagsrummet ska se ut med färger och sånt. En vit soffa ska jag ia alla fall ha =) eller en ljusbrun. Sovrummet ska gå i svart eftersom jag har möbler som är svarta, så svarta möbler i sovrummet. Dock vet jag inte vilket färg på väggarna jag vill ja där inne. Tapeterna som är där nu är ruskigt fula så där måste jag verkligen tapetsera om. Men vem kan stoppa mig? Jag har ju fått löön nu för fan och alla mina räkningar är betalda eftersom jag betalade dom i förra veckan för mina sista sparpengar.
Jaja vi får se hur det går.
En till sak, mitt internet fungerar ju inte kvällstid vilket är helt galet. Fick sitta och planera min lektion jag ska ha idag med barnen uppe på pappas kontor hela kvällen.
Nu ska jag till jobbet med ett brett lönleende på läpparna!

Tiden rinner iväg

I dag fick jag ett samtal av min mormor. Jag har tidigare berättat att hon är väldigt sjukt och nu var det värre en någonsin.
Hon ringde och frågade vad jag ville ha i julklapp. hon ville ge mig min julklapp redan nu då hon inte visste om hon fortfarande var vid liv till julen. Det var väldigt hårt att höra och det var precis som en kniv sattes i hjärtat.
Min mormors sand i sitt timglas är på de sista kornen och de rinner långsam långsamt ner. när det sedan kommer en dag då det sista sandkornet faller ner. Jag vet att den dagen är nära, men jag vill endå inte tro på det.
Det är den första familjemedlemmen eller någn nära över huvudtaget som lämnar mig kvar på jorden. Men någon måste bli den första och då är jag faktiskt glad över att det ev. blir mormor. Hon har ett tufft och hårt liv och helt ärligt så skulle hon ha det bättre i himmelen. Utan mediciner som gör henne svag och diverse andra saker, utan sjukhusbesök stup i kvarten, utan lidande. Utan hon får bara ligga och vila i frid. Man får ju inte vara självisk. Hur mycket jag än önskar och vill att min mormor ska leva och finnas här hos mig så måste jag se det utifrån henne.

Nu blev det för känslosamt och tårar rinner. Jag orkar inte.
Jag ösnkar min mormor lycka till hur det än går för henne och jag kommer alltid att älska henne!

Oskarström

När klockan var vid 4 tiden anlände vi till oskarström efter att fått stått och väntat en timme på den försenade bussen.
Vi ledare och deäldre gymnasterna som skulle tävla på kvällen gick och käka pizza (middagen). Ingen sådär höjdar middag när man ska tävla, men det var allt oskarström hade att erbjuda.
Tävlingen såg mörk ut för mina gymnaster. Många strykningar i startlistorna men ingen som gyllde oss. Vi var fortfarande tvugna att möta två lag i båda grenarna, väldigt duktiga lag också om jag säger så. Vi ledare ställde också upp med ett lag. Vi är med enbart för våra gymnasters skull och vi plojar igenom varven, mer som en uppvisning, fast vi gör det bästa vi kan. Kommer lägga upp alla filmer på youtube sen och även på oss ledare! Vi gick i alla fall vidare, först till andra chansen, sen vann vi den. Kors i taket! Men efter det sen åkte vi ut. Tack och lov!
Mina gymnaster gick vidare till tävlingen på lördagen. Duktigt jobbat!

Kvällen blev väldigt sen så vid 12 tiden så var tävlingen slut och vi kunde äntligen få gå och sova.
Klockan ringde 05.00 på lördagen. Det var dags att stiga upp för att tävla med de yngre lagen.
Att stiga upp 5.00 efter att gått och lagt sig 00:30 var ingen höjdare.
Kl. 8 började tävlingen och nu var det alla föreningens yngre lag som tävlade.
Gymnasterna som tävlade under fredag kvällen fick sovmorgon till kl. 7 och kl. 8 satt dom på läktaren och hejjade.
Mitt yngre lag ochg min systers lag var de två lagen som tog sig längst i tävlingen av föreningens lag. Båda lagen gick vidare till söndagens tävlingar. Med andra ord måste vi upp tidigt även på söndag morgonen.
Jag fick stressa hela lördagen så jag han inte äta någon lunch. Det fanns ingen tid för det alls. Som tur var fick jag en korv av R (den andra ledaren) för han tyckte så synd om mig. Men jag kan inte äta när jag är stressad. Vi får inte glömma att jag var väldigt trött också.

Kl. 22:30 bärjade lördagskvällens tävling. Mina äldre gymnasters tur att tävla igen. Nu kommer vi ihåg att de gick upp kl 7.00 på morgonen och har bara fått sovit ca 6 timmar den natten. Skade rsken är väldigt hög då alla gymnaster är trötta. Jag proppade i dom frukt, dextrosol, vatten och så vidare för att hålla igång alla för tröttheten slog till.
Tävlingen slutade inte förens kl 01:30 och då kunde vi gå tillbaka och äntligen få sova!
Tjejerna var sjukt duktiga men åkte tyvärr ut och får inte tävla på söndagen. Tur i oturen vill jag säga. Hade det gått vidare hade de fått gått upp kl 6 dagen efter för att förträna och tävla. Det skulle dom aldrig orka och jag skulle inte heller tillåta dem att tävla efter att bara fått några timmars sömn heller.

Vi tog en rejäl sovmorgon på söndagsmorgonen. Klockan ringde inte förens 05.50. Jag tyckte det var jobbigt att gå upp på lördagsmorgonen, det var ingenting emot vad jag tyckte om att gå upp nu. Kroppen var gelé, jag mådde illa, ont i huvudet. Ögonen gick verkligen inte att öppna, dom var så tunga. Ont i fötterna. Alltså jag har aldrig varit med om maken. Men det var ingen snack om saken, upp måste jag!
De yngre gymnasterna gick och la siog tidigt på lördagskvällen så dom har fått sova och dom väckte vi inte förens kl. 6.15.
Satte up håret, var inte så många gymnaster att sätta upp håret på eftersom det bara var två lag som gått vidare.
Tävlingen gick skit bra och många nervösa tystnader när resultaten sades.
Mitt lag gick vidare till final och tog silver. Vi ledare att räknat med ett brons efter att ha sett våra tjejer köra (med ett fall) och dom andra (som körde klockrent). Vi fattade ingenting men är glada över silvret.
När tävlingen var slut, fick vi äntligen äta lunch och åka hem.
Bussresan var lugn, alla sov, inklusive jag hela resan.
När vi kom till södertälje kände alla gymnaster igen sig och bussen blev vild. Heja ramsor och sånger skreks i bussen. Klockan var ju endå 21.00 och gymnasterna var övertrötta.

En väldigt snabb repris om resan. Trött som en gnu var jag hela tiden, men tack vare att jag äslakr min sport som är det inga problem.
Jag öär grymt stolt över ALLA mina gymnaster som tog sig långt i tävlingen!

Resa!

Nu är det bara några minuter kvar tills jag ska gå till tåget. Jag har en rullväska, en ryggsäck(som är fullproppad och svintung) och en kasse (med täcke och kudde). Det är dags för tävling!
Oskarström är vår destination och vi åker hem på söndag.
Jag ska spara er vårat schema, man blir bara trött av att höra det. Meeeen ja kan säga så här att vi tävlar redan ikväll. tävlingen är slut 24:00. Upp kl 05:00, dags för tävlingen igen. Tävlingen pågår under hela lördagen. Har mina äldsta tjejer gått vidare (eller vi ledare för den delen) så måste vi även tävla på lördag kvällen. Den tävlingen slutar 00:45. På söndagen är det dags för final. De lag som gått vidare till final ska tävla igen. Går vi alltså till final blir det upp 05:00 igen, tävla, final.
Jag kommer vara heeeelt körd på måndag. Arg och irriterad, stackars barnen i skolan. Inte nog med de så har vi vår första träning för höst terminen på måndag så det bli en fullspäckad måndag också med läggdags vuid 22:00 så jag kommer hem.

Nu ska jag gå. Ha en trevlig helg i Stockholm!

Skolstart!

Idag började alla elever i skolan. Det har varit en kort dag då vi fritidspedagoger hade möte första halvan av dagen för att sedan sätta ig¨ng med våran verksamhet efter kl 12.00.
Det kommer bli samma idag. En sak som är säker på är att man aldrig får tid till att planera.
Vad ska vi göra på eftermiddagen? Ja en sån fråga får man grubbla på hemma i sängen när man ska sova, för på jobbtid hinner man inte. Så nu måste jag tänkta tänka tänka och hitta på något att göra med alla ettor på skolan, innan klockan slår 12.00.

Igår var jag ÄNTLIGEN nere i hallen för att träna mina underbara gymnaster. Alla log brett och man såg glädjen i deras ögon när dom fick se mig i hallen. En sån underbar känsla. Träningen gick bra för vissa och lite sämre för andra. Men så är det alltid.
Ikväll är det genrep inför tävlingen i helgen. Jag slutar kl 17.00 och det är då det börjar så jag måste välja, komma bara några minuter sent men skippa middagen eller komma 1 timme sent och hinna kasta i mig en middag och handla matsäck. Det blir utan tvekan det sista alternativet. Jag är så hungrig hela tiden så jag måste äta äta äta. Igår åt jag två lagade middagar + en massa mackor. Hum...=/

Igår kom även D förbi. Wuhu. Som jag har nämnt tidigare så är de det bästa som finns!

Dags igen

I helgen sov jag hos D, fre, lör och sön. Fast jag skulle egentligen sovit hemma i söndags men efter att jag gått till bussen och missat den så pallade jag verkligen inte att gå tillbaka till bussen.
Det har varit så otroligt mysigt att sova tillsammans, på hans bröst som vanligt. Det är helt enkelt där jag hör hemma.
I måndags fick jag med andra ord stiga upp extra tidigt eftersom jag skulle ta mig hem, packa om väskan och äta frukost och sedan gå till jobbet. Tur som var så började jag kl.8.
Efter träningen hann jag hem och laga middag och sedan bege mig vidare till träning. Jag tränade själv och det gick väl sådär. Jag har gjort bättre i från mig.
Jag var hemma igen 21.30 och då var jag helt sluuuut. Jag satte mig framför datorn i 30 min och sen gick jag och la mig.

Idag började jag kl. 7 på jobbet så det var upp tidigt idag igen. Hela dagen har jag gått och gäspat och kännt träningsvärken smyga sig på.
När jag ÄNTLIGEN kl. 16 fick gå hem var jag lyckligaste i världen. Det har varit en jätte jobbig dag. Barnen har bråkat så jag har löst ett flertal konflikter. Eller löst och löst, försökt löst i alla fall. Sen finns det ju vissa barn som alltid hamnar i konflikter och som dessutom alltid gör saker som inte får. Där spelar det ingen roll hur många gånger man säger åt, informationen går en då inte in. Den går liksom runt barnets huvud. Liksom som att man skulle stå och prata och det enda dom ser är ett par läppar som rör sig, ljudet är som bortblåst. Dessa barn tar verkligen all energi ifrån en. Nu så vet jag att det hjälper inte att upprepa tillsägelserna till dessa barn för dom stänger av. Så hur man ska göra? Jag måste verkligen bli utveckla denna del hos mig själv och det måste väl vi alla göra. Finns det ingen handbok. Det värsta är att dessa barn lyssnar inte på någon vuxen på skolan. Så det spelar ingen roll vem som säger till. Men jag skulle inte bli "rädd" för mig själv om jag var en viktig petter. Suck! Helst vill jag bara blunda, men det fåååår man ju inte. Så jag får springa och jaga andra pedagoger som dom har lite mer respekt för (en stor manlig pedagog, ingen tjej lyssnar dom på).

När jag gick hem kastade jag i mig en matlåda och sedan for jag iväg på träning igen. Jag var helt slut i kroppen så jag körde inte många varv. Satt mest och snackade.
Nu är jag hemma och har äntligen fått internet att fungera. Den vill aldrig ansluta på kvällen, fattar verkligen inte. Jävla skit mobila bredband alltså. Det suger verkligen.
Jo just det. Jag har 46kr kvar på mitt kort och jag får inte pengar förens i slutet av september. Det känns ju jätte kul. Jag behöver handla mat, tvål, schampoo och balsam. Det är det viktigaste. Ja nej just det. Röda tanten grejer också för hon kommer snart på besök igen.
Just nu är livet inte på topp utan jag är bara trött trött trött. Saknar D. Vill ha någon att komma hem till. Men icke icke. Det är fortfarande mina spöken och jag! Och fåglar så klart =)

Bröllop

Idag gifte sig min mammas kusin. Vi har växt upp tillsammans då hon endast är 4 år äldre än mig. Tyvärr har vi tappat kontakten under uppväxten. Men i alla fall.
Hon och hennes man gifte sig utomhus. Solen sken och det var hur fin vigsel som helst.

Jag måste vara den mest känsliga personen på hela denna jord. Så fort jag fick syn på brudparet när dom kom ut så kände jag hur det började vattnas i ögonen. Under hela cermonin fick jag hålla tårarna tillbaka. När sedan en tjej ställer sig upp och sjunger en sång med världens finaste text så var det väldigt svårt. Framför allt när man såg bruden kämpa lika hårt med sina tårar fast utan resultat.
Tittade runt i folkmassan och ingen annan hade tårar. Suck varför ska jag vara så känslig för?
Aja jag lyckades i alla fall hålla mina tårar i schakt och jag släppte inte ut en enda. Stolt över mig själv.

Fast jag tror att mycket av dessa tårar inte bara var av lycka. Utan mycket har med att jag är singel och deprimerad över de, att jag tappat hoppet om att jag ska hitta någon som jag kan gifta mig med, eller hitta någon över huvudtaget.
Livet suger för min del helt klart!

Familjen Kjellgren

Panikslagen

Igår så skulle jag mitt i vår föreläsning gå på toaletten. Det var verkligen kris och jag kunde inte hålla mig längre.

Toaletten låg på andra sidan korridoren och det var helt tomt där eftersom alla satt i aulan.

För det första var det en handikapp toalett så den hade inge handtag varken på insidan eller ut sidan. På utsidan var det ett lås som man behövde nyckel till för att öppna (fast den var olåst nu). På insidan fanns det ett vanligt lås som man vred om + en hasp.

Jag vred om låset och satte på haspen. När jag var klar och skulle gå ut så vred jag om låset, hakade upp haspen och tröck på dörren. Dörren rörde sig inte ur fläcken. Ok dörren är lite trög tänkte jag och tryckte hårdare, men dörren rörde sig inte.

Hum vred jag verkligen om låset när jag skulle låsa? Jag vred låset åt andra hållet, tryckte på dörren. Inget resultat. Jag vred låset igen åt andra hållet och tröck på dörren. Ingenting hände. En liten kämsla av panik spred sig ur kroppen, jag är inlåst! Vad ska jag göra? Jag har ingen mobil på mig, alla sitter inne på föreläsningen och hör mig inte. Hur i helvete ska jag komma ut?

Alltid på väggarna på handikaptoaletter finns det ju en dosa där man kan trycka på "nödsignal" eller vad det heter. Ska jag trycka på den? Till vem är denna dosa kopplad? Hur är den kopplad, kommer det bli sirener eller lysa lampor i taket ute i skolan som indikerar att jag tryckt på "nödsignal" knappen. Vilken historia det skulle bli för skolan. Den nya blir inlåst på toaletten och brandkåren får hjälpa henne ut. Alla i föreläsningssalen inklusive rektorn kommer stå att skratta och hon kommer skämmas ihjäl. Paniken steg och jag virrade runt, tröckte så hårt jag kunde på dörren. Andas, andas, andas upprepade jag i mitt huvud.

Efter ett kort tag testade jag att knacka och banka på dörren. Då hörde jag setg som närmnade sig, en nyckel som vred om låset på utsidan och dörren öppnades.

- Jag hörde dina knackningar, sa damen som öppnade dörren

- Tack så jätte mycket, pustade jag ut.

Sen visade hon att låset var knepigt och att man skulle vrida det med ett knyck för att få upp den.

Nu så här i efterhand skrattar jag åt händelsen. Det visade sig faktiskt att en kollega till mig gjorde samma grej samma dag så vi skrattade åt varandra. Men när jag stod där inne på toaletten var gråten nära och paniken tog över. Riktigt otäckt. Men som jag sa, nu skrattar jag bara åt händelsen.

Sitter just nu hemma hos D. Han och hans rumskompis sitter och tittar på ett tråk tv program.

Ds rumskompis vill att jag skriver: HEJ och hälsar från han!

Gamla minnen!

Det kanske jag skulle döpt förra inläggets rubrik men den passar bättre här.
Idag har barnen på skolan haft studiedag och det har de även imorgon också. Studiedag betyder tyvärr inte ledighet för lärarna. Vi har haft fortutbildning som har varit väldigt intressant. Vi har också haft planeringstid vilket kändes väldigt skönt för nu har vi några ramar om hur vårt arbete ska se ut. Vi hann inte med allt men en liten bit på vägen. Fram till höstlovet har vi en grovplanering på vad vi ska ha för aktiviteter. Tyvärr är jag en sån person som vill ha allt klart på en gång och inte "men det där kan vi bestämma i förbi farten i korridoren".

Det roligaste med dennaa dag är att träffa hela personalstyrkan på hela skolan. Med andra ord mina gamla lärare. Alla blev jätte glada när dom fick se mig och pratade länge och dom tyckte det var så roligt. Det roligaste är också att dom kommer ihåg mig också, mitt namn och vilka jag hängde med osv. Hur kul som helst. Jag stod och prata ständigt kändes det som och det kändes som jag var en i gänget. Inte den nya som inte känner någon, utan den nya som känner alla.
Det är roligt också när lärarna jag kommer att jobba med blir så glada när dom får syns på en.
Näe alt känns bara jätte bra =)

Vi fick även sluta tidigare så jag sprang med glädje skutt till träningshallen. Så jag fick träffa alla (förutom 5) en snabbis innan dom skulle till att sluta. Glädje kramar på hög nivå.
Så denna dag ahr varit riktigt braq.
Nu står maten på spisen, panerad fisk med potatis. MUMS! Nu när D inte ska äta mat med mig kan jag äta hur mycket fisk som helst. Förr fick jag passa på när han var borta eller laga en separat middag till honom som inte inhöll fisk.
Igår åt jag wook. Det känns som jag lever på den bra idan av livet just nu. Jag äter hur mycket som helst och lagar mat som aldrig förr.
Först äter jag frukost på morgonen, hör och häpna, något som jag aldrig gjorde förr. Sedan går jag till jobbet och äter frukot med barnen. Sen äter jag lunch och mellis på jobbet. När jag kommer hem tar jag en tallrik ypugurt och flingor och sen äter jag middag. Synd att jag om två veckor inte kan fortsätta med detta att sprida ut maten över hela dagen eftersom jag kommer att åka direkt till träningarna efter jobbet och kommer inte äta middag förens kl 9-10 på kvällen.
Men men nu har jag 1 vecka kvar att fläska på så jag ska njuta!

Gympan

Nu på morgon har jag suttit och tittat på gamla filmer från det gångna gympa året.
Jag blir tårögd när jag tittar på filmerna. Tjejerna är så grymt duktiga och det känns lite i hjärtat att vi har splittrat gruppen.
Tjejerna har en sån bra gruppsammanshållning och jag är så stolt över att vara ledare för dom. På tävlingarna står dom och hejar på varandra i ledet och berömer. Dom tröstar när någon gjort något knasigt ute på tävlingsgolvet. Jag vet att jag skrivit detta förut men nu saknar jag verkligen gympan. Jag vill träna träna träna!!!! Har god lust att skita i denna dag och dra till träningshallen istället, men så får man ju inte göra haha.

Alla tjejer i gruppen har också utvecklas grymt mycket under detta år. Från att knappt öva på volt på trampetten för de nya som började förra året till att skruva en halvskruv eller helskruv. Att ha det kämpigt med flickisarna till att tävla med en perfekt flickis. Jag kan inte bli annat än stolt helt enkelt.

Men vägen hit har inte varit en dans på rosor. Jag har kämpat jätte mycket med tjejerna eftersom jag har haft vissa väldigt länge. MEn när resultatet blir så bra så glömmer man den jobbiga resan =)

Tjejer ni är bäst!

Skit snack!

Jag älskar mitt jobb och min arbetsplats men det är en sak som gör att det inte är så roligt att gå till jobbet och de är allt detta skit snack som personalen på arbetsplatsen snackar.
Alla är jätte trevliga människor men herre gud vad mycket som är dittan och dattan.
Det värsta av allt är att jag redan första dagen blev indragen i skit snacket, alltså på så sätt att några snackade med mig om en annan kollega. Alltså kom igen! Första dagen...skona ny personal från sånt tack! Jag bryr mig inte om någon tycker si eller så om någon annan eller att den ena är för slö den andra är för tjatig, det är sånt jag kan diskutera när jag jobbat där 1 månad, men redan första dagen, näe det gillar jag inte. Blir så trött. Här försöker vi att fostra barn till att bli bra medmänniskor och så kan inte vuxna människor bete sig som folk. Jag blir helt paff. Ok att man tycker olika och sånt men aja.
För att binda ihop detta med något relevant så kom en lärare fram till mig idag och pratade lite. Det var ju tanken att jag skulle jobba med henne från början och vi hade börjat spåna lite smått och sånt. Sen nu helt plötsligt så har vi slagit ihop två fritids så nu hade varken hon eller jag någon aning om hur det skulle bli så hon ville kolla läget om jag visste. Hon berättade då att hon jätte gärna ville att jag skulle jobba med henne då vi hade samma tankegång osv och att vi klickade bra. Vilket jag absolut höll med om, jag vill absolut arbete med henne och just också för att det är en åk 1 och det är där jag vill vara. Tänk att starta sitt yrkesliv med en helt ny klass och när man själv är ny, det är rena rama guldgruvan, göra allt från början.

Lite senare hade vi ett litet "möte" vi kollegor (ej lärarna) och då kom frågan upp vad jag och läraren pratade om. Jag berättade då och då muttrade alla. Nej så ska det inte vara, så ska läraren absolut inte göra, sånt ska vi ta på planeringstid osv. Dom gillade inte alls att läraren hade pratat med mig och så börjar skit snacket "hon gör alltid så att hon tar det hon vill ha, det bästa till sig osv".
Men då känner jag så här: VA FAN SPELAR DET FÖR ROLL?!?!??!!
Ok att läraren inte sk haffa åt sig det hon vill ha innan allt börjar och innan någon annan haft något att säga till om men men. Men varför ska de andra bry sig? Avundsjuka eller vadå?
Jag blir tokig på allting just nu känner jag.

Nu två dagar har vi fortutbildning och planeringstider. Då kommer ju den här frågan komma upp sk man vara bunden eller rotera? Jag känner att jag vill vara bunden till en klass så man känner att man kan jobba ihop med läraren för att få bästa resultat och kunna hjälpa varandra. Att rotera och vara lite där och lite där, näe fy vad jobbigt. Men antagligen är väl dom som vill rotera dom som inte trivs med den lärare och klass man hamnat i.
Men jag har lärt mig en viktig sak:

MAN KAN INTE FÅ ALLT MAN VILL HÄR I LIVET!

Mammor

En liten lutsig sak slog mig igår som jag bara inte kan sluta fundera på.
Ds "sambo" spenderar inte en minut i köket för att laga mat. Lite lätta måltider som omelett har han lagat när jag vart där. Men jag skulle nog aldrig se honom stå och laga tex. spagetti och köttfärsås? Inge fel med det men just det jag vill komma fram till är att han alltid går hem till sina föräldrar och äter. Det är väldigt komiskt. Dom hr mat hemma och handlar men endå så går han hem till mamma. Absolut inge fel med det heller!

Mamma och min yngsta syster r borta på läger vilket gör att pappa är hemma själv. Igår så var han hos farmor och åt middag. Efter ett tag slog det mig och jag var bara tvungen att kommentera att anledningen till att han var där var för att mamma inte var hemma och kunde laga mat åt honom.
Vad är det här med söner och mammor. Måste mamma göra allt åt dom? Jag tyckte i alla fall att detta är väldigt underhållande.
Jag åker också hem till mamma och äter ibland, jag har ju bott där hela sommaren. Men det är ju för att jag inte har några pengar. Sen lagar jag alltid mat hemma så någon gång ibland tycker jag faktiskt att jag kan få avlastning och låta mamma laga mat åt mig. Eller är det bara jag som tycker så?

Vi älskar våra mammor!

En ny dag

Imorse ringde väckarklockan kl. 05.45. Det var sjukt jobbigt att gå upp men nu är jag uppe. Ska gå till jobbet om 15 minuter. Jag orkar inte, vill ligga hemma under täcket hela dagen. Det är inte det att jag inte tycker om mitt jobb, men att gå upp så här tidigt är ingen höjdare alltså.
Idag kommer D och jag längtar verkligen. Det känns så tomt att sova själv och jag saknar hans närhet varje dag. Men ikväll slipper jag =)

Den här veckan har även min förening dagläger inför en tävling som vi ska åka iväg på nästa helg. Det suger verkligen as mycket att jag inte kan vara där och träna. Var så länge sen jag såg alla mina gymnaster och det var lika länge sen jag fick träna gymnastik. Är lite smått arg på att jag måste jobba. Tittar på klockan hela tiden "Ja du börjar dom, nu har dom nog börjat själva träningen, nu går alla hem". Fy fan! Tyvärr slutar jag ju som tidigast kl. 16 varje dag och det är då som slutar daglägret så jag kan ju inte komma dirket efter jobbet heller. Jag får helt enkelt snällt vänta till nästa helg då vi åker iväg. Bajs!

Deppigheter

Ok nu till varför jag känner mig deppig.

Jag har helt gett upp min framtid som mamma, fru och bilägare.
Dessutom fick jag reda på igår att jag nu är den enda av mina kompisar som inte har pojkvänn (ok det kan jag väl leva med) men är också den enda som inte bor med någon. Hur kul är det på en skala? Jag är alltså den misslyckade. För det är precis så som jag känner. Totalt misslyckad. Vad ska jag säga när vi har klassåterträff eller liknande nu? Ja men alltså jag har ingen pojkvänn, jaha så du har tre barn vad roligt för dig. Nej tack jag vill inte sätta mig i den situationen.
Jag har verkligen inte kommit över detta att jag och D har gjort slut och separerat. Det tog verkligen knäcken på mig. Det är sjukt jobbigt. Att ständigt komma hem till en tom lägenhet. Den enda man kan prata med är spökena. Det värsta är att jag tror på fullaste allvar att det är så mitt liv kommer se ut tills jag dör. Jag kommer aldrig hitta någon ny. Jag har försökt men ingen är intresserad och inte jag heller för den delen eftersom jag är så kräsen och fortfarande älskar D.
Just nu känns allt bara så himla jobbigt. Jag försöker vara glad och positiv hela tiden (inte här alltså men utåt) men innombord så mår jag verkligen skit. FORTFARANDE!
När ska allt få ett slut?

Dumheter

Igår vad det dags för utgång igen. Jag, Sandra mötte upp Carro och vi dansade hela natten. Hur kul som helst =) Blev en aning för full vilket jag alltid lyckas med nu för tiden. Min teori är för att var gång kan vara den sista och då gäller det att kööra ordentligt.

Bjuder på tre bilder från kvällen...

Kvällens klädsel

Jag och Sandra

När jag sitter och väntar på tunnelbana hem till D den natten så hände min största mardröm. Tur bara att jag var full och inte kan kontrolera min ilska då. Men i alla fall jag sitter och lyssnar på musik och skriver sms. Då helt plötsligt sätter sig en gubbe (utländs härkomst) brevid mig på bänken och säger någonting på svenska och tittar på min mobil. Han tittar liksom med hela huvudet så där som barn gör när dom vill se vad man gör för något. Jag blir skit arg och tar av mig ena hörluren och frågar vad i helvete han håller på med. (Ja jag sa precis så). Då säger han tillbaka att han inte förstår fast på engelska. Jag upprepar igen precis det jag sagt och han säger precis samma sak. Då blev jag skit arg och säger att han vet visst vad jag säger. Sedan stoppar jag in hörluren i örat igen. Snubben ger sig inte och lägger då sin hand på mitt lår. Hela jag kokade och utan att jag vet ordet av de så åker han på en hurring som heter duga. Jag reser på mig och går där i från. Jävla idiot!

Hela dagen idag har jag varit med D hemma hos han. Han satt för övrigt uppe och väntade på mig och mötte mig nästan vid tunnelbana. Sött gjort så det är värt att nämnas.

För övrigt känner jag mig väldigt deppig. Anledning till de kommer i ett annat inlägg här efter.

Men nu tänkte jag bara lägga upp två bilder från Göteborg. Den ena är på Kanonen och den andra är från U2 konserten.

Baksmällan

För en liten stund sedan visades eftertexten i sommarens nya succé film, The Hangover/Baksmällan.
Nu kommer jag troligtvis vara den första som säger att denna film var helt värdelös!
Mina förväntningar för skyhöga eftersom ALLA som sett den säger att den är hysteriskt rolig. Jag fick inte till en skratt någon gång under hela filmen. Visst kunde jag le ibland men skratta, nope.
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer än att jag tycker filmen sög. Hitta på ett eget koncept för denna finns redan. Ni har väl inte glömt Dude where's my car? Handlar också om killar som hade en hel vild natt och totalt glömt bort allt. Samma som denna film med andra ord. Kom med något nytt! Att det sedan kommer in höns och tigrar in på hotellet är för överdrivet, ingen människa råkar ut för de. Jag förstår verkligen inte det roliga?
Jag har visst humor men jag finner inte vuxna killar skyhöga på droger i las vegas är speciellt underhållande. Tycker mer det är sorgligt.

Planen var att se denna film på bio. Tur nu att jag inte betalade 110kr för att se den där för jag skulle inte vilja pröjsa en krona för denna film. Tur att D är data kunnig.

Näe filmproducenter, kom med något bättre!

Pärlor och pärlor

Idag kom jag till jobbet 7.30. Skrev på mitt anställningsbevis så nu har jag en tillvidare anställning tills jag fått min c-uppsats godkännd och då får jag min fasta tjänst. Eller är det samma sak som tillvidare anställning?
Sedan satte jag mig med barnen och gjorde armband med pärlor. Dom lärde mig göra breda armband, dom blev jätte fina. Helt plötsligt var det dags för lunch, tiden bara flög iväg. Efter lunchen gick vi till segersjöparken. Där fick barnen "bada" i duschen som finns där. Det var rena julafton för dom. Så lycklig man kan bli av lite vatten. Vid mellis gick vi tillbaka och sedean fortsatte pärlbygget och sen var kl 4 och dags för mig att gå hem.
Så idag har jag gjort ett band av pärlor som jag har fäst i mina hemmanycklar för att lättare hitta dom i väskan. Sedan håller jag på med ett armband med blommor, det är dock inte klart än.

Jag älskar att pyssla så finns det någon jobb som passar mig bättre än detta?
Givetvis krävs det mer än bara sitta och pyssla. Vissa rötägg som slänger saxar måste ju sägas till eller i detta fallet sysselsättas. Han fick klippa allas trådar tex oxh sen var han lugn resten av dagen.

Jag bor i samma hus som en liten blyg flicka. Hon går även på mitt fritids. Hon är även "bästa kompis" med mn farmor. Har för mig att jag nämt detta förut. Men i alla fall. Alla barnen frågar ju jämt om man har barn, om man är gift, hur gammal man är osv. En annan pedagog som också är ny är lika gammal som jag men hon har allt det dära, vilket jag inte har. Alla barnen tycker det är jätte konstigt. Att jag inte har man och barn alltså. Då säger denna grann tjej att hon minsann vet att jag hade en man och han heter D och så beskrev hon exakt hur han ser ut.
Lite farligt det dära med att hon bor så nära och att farmor berättar en massa saker om mig till henne. Jag va flickans granne men nu är jag hennes pedagog, då är det bäst att hon inte vet vissa saker. Måste ta ett snack med farmor tror jag!

Det jag vill komma med detta är i alla fall att dagen har varit hur skön som helst och tiden runnit iväg. Jag längtar även sjukt mycket till lördag då jag äntligen får blanda mina goda drinkar igen och skaka rumpan med sandra och blända alla på krogen med mina vita ben =)

Konstig reaktion

Något väldigt under ligt hände mig för en stund sedan när jag lagade mat.
Jag skulle ta bort locket på creamfrechen och skar mig i pekfingret. Jag kände hur hela hårda plasten skar in i fingret och det blev världens skåra. Djupt också, jag trode helt ärligt att fingertoppen skulle ramla av för skåran va liksom över hela figret så lite djupare till så hade fasiken fingertoppen ramlat av =S Aja....jag tog hushållspapper fort som satan eftersom det ba spruta blod. Ok lite överdrivet kanske men det blödde i alla fall jätte mycket. Höll pappret hårt mot skåran för att ta stopp på blodet.
När jag precis skar mig så skakade jag på hela handen för att det gjorde så ont vilket ledde till att jag nu måste torka upp blod på golv, kylskåp och skåpsdörrar.

Det underliga kommer nu. Helt plötsligt började jag må jätte illa, allt började snurra och jag började svettas. Hur komer det sig? Jag är inte rädd för blod eller inte mitt eget i alla fall. Alt blev vitt vilket det blir innan jag svimmar. Jag trode jag skulle kräkas på golvet och sedan ramla ihlop i pölen. Det var väldigt obehagligt. Jag fick sätta mig ner på stuts och luta mig mot väggen.
Baconen fräste i stekpannan och pastan kokade och allt höll på att gå åt pipan men jag kunde inte göra något för jag mådde så dåligt.

Detta har aldrig hänt mig förut och jag vette fasiken vad som hände heller men det läskiga i denna händelse är i alla fall att jag bor själv. Att jag svimar och kräks kan jag väl göra när maten står på spisen, MEN så länge någon annan är hemma som kan hjälpa. Men jag bor ju själv. Ingen annan än jag är hemma, ingen kommer att komma hem till mig ikväll. Dom enda som skulle märka att jag låg medvetslös på golvet är väl mina arbetskollegor då jag inte kommer till jobbet imorgon bitti. Hur läskigt är inte de?
Vad som helst kan hända och ingen finns här som kan hjälpa mig. Tanken skrämmer verkligen skiten ur mig!

Onsdag 5 augusti

Idag har vi varit i Hågelbyparken hela dagen. Jag är helt slut.
Igår så var D här. Var en hel vecka sedan vi träffades sist. Känns underligt, det känns som vi glider allt längre ifrån varandra vilket jag tycker är väldigt ledsamt eftersom jag fortfarande vill tillbringa mitt liv med honom. Men det kanske har med att vi bara träffas 1 gång i veckan nu för tiden, ingen har ju tid i veckorna. Jag börjar tidigt och vill sova tidigt, ja ungefär när han slutar sitt jobb, då vill ju inte han gå och lägga sig direkt. Så ingenting passar. På helgerna är jag ju inte prio 1 direkt (vilket jag har all förståelse för) men jag träffas hellre en fredag än att vänta 2 veckor på nästa träff. Det är jag väl endå värd?
Att jag är så nedrans svartsjuk gör inte saken bättre. Jag mår helt ärligt skit dåligt inombords eftersom jag tror att han har sovit med varenda tjej. Så fort han har druckigt alkohol blir humöret nedstämt. Det är nästan som att jag letar efter att han har gjort någonting. På ett sätt vill jag veta, bara för att få en bekräftelse men å andra sidan skulle jag aldrig kunna sova tillsammans med honom igen om han har gjort nått. Då förblir vi helt enkelt ex utan någon kontakt.
Just nu känns det som att jag måste öppna käften och be han göra ett val, men jag vet vad svaret kommer bli och jag är inte redo att klippa vårat band och säga hej då för alltid. Men jag orkar inte längre gå och vänta och undra om det kommer bli vi.
Kärlek är helt enkelt avskyvärt när man heter Johanna! Det blir aldrig som jag vill.
Men stunderna tillsammans är dom mest mysigaste stunderna som finns. Jag älskar verkligen att ligga på hans bröst. Där kan jag alltid somna, där känner jag mig trygg!
Jag saknar dig <3

Underbar dag

Solen har lyst precis hela dagen. Jag mina fötter värker och jag har precis kommit ur duschen.
Dagen idag har bestått av hopprep och dubbelhopprep, kojbygge och fotboll.
Med andra ord så har jag luktat skunk hela dagen. Försök att stå och veva dubbelhopprep i 2 timmar i gassande sol utan att bli svettig! Spela sen fotboll i 30 minuter med en livlig liten 1:a med massa spring i benen utan att bli svettig! Ganska svårt.
Nu väntar ICA, måste handla middag och matsäck (ska till hågelby parken imorgon).

Har förövrigt fått en skit snygg bränna då jag har haft linne på mig. Snyggt!

Första arbetsdagen

I natt har jag inte sovit ett skit. Anledningen till de har varit att det har varit sjukt varmt i lägenheten + att jag saknade D allt för mycket. Detta resulterade till en sömnlös natt. Spelade ingen roll hur trött jag var.
Klockan ringde i alla fall 7.15. Jag började 8.30 så en kvart innan begav jag mig till jobbet.
Fick ett varmt välkomnade av personalen och alla verkar vara inne på samma spår. Barnen var också jätte gulliga. Ett av barnen bor i samma hus som jag och är "bästa vänn" med min famor. Hon vet precis allt om mig och det var så klart hon jag hela dagen.
Vad har jag gjort hela dagen då. Varit ute i solen och tittat på när barnen klättrat i klätterställningen, kastat boll, hoppat kråkan, spelat spel, ritat, ätit lunch och mellis. Allting har varit utomhus. Hur underbart som helst och hur slappt som helst. Det är fasiken inte lagligt att få 22 000kr varje månad för ett sådant slappt arbete. Men det är ju bara nu denna vecka och eventuellt nästa vecka det är så. Sen drar ju skolan igång och då blir det andra bullar.

Jag fick gå 2 timmar tidigare för vi var många personal och få barn. Jag har sedan dess suttit i "möte" med min hyresvärd o0ch nu är det bestämt, 1 oktober flyttar jag till en 2:a. Dock inte den som jag blev erbjuden innan utan den här 2:an tillhör virrtanten som för ett år sedan velade fram och tillbaka angående ett byte mellan våra lägenheter.
Först ringer hyresvärden och berättar att virrtanten sagt upp sin lägenhet för hon har fått en lägenhet någon annan stans. Jag har nu alltså två lägenheter att välja mellan. Den ena står ungeommar och röker under och den andra tillhör virrtanten och jag väljer virrtanten för jag vill inte ha röklukt hemma hos mig.
5 minuter efter "mötet" så ringer hyresvärden och säger att virrtanten inte alls vill flytta, hon har alltså dragit tillbaka sin ja vad det nu heter. Jahapp, men då tar jag den andra tvåan så klart.
5 minuter efter det så ringer hyresvärden igen och ber mig komma ner för virrtanten har ångrat sig och vill nu byta.
Alltså vad i hela friden håller hon på med? Nu är det i alla fall bestämt att den 1 oktober flyttar jag in i hennes lägenhet och hon in i min. Men det skulle inte förvåna mig om hon ringer och säger att hon ångrat sig. Då får jag fan spader. Så inte förens mina möbler står i hennes lägenhet är det säkert att jag ska flytta.

Spännande dag. Nu vet jag inte vad jag ska hitta på. Skulle behöva gå till apoteket och köpa sån här handsprit eftersom dom inte ha rnågon personal toalett. Jag lär ligga hemma med både det ena och det andra nu i höst känner jag. Magsjuka och allt vad det heter när man får dela toalett med barnen.
Men men, smällar man får ta helt enkelt =)

Göteborg

Nu är vi hemkomna från göteborg. En mycket trevlig och mysig helg tillsammans med familjen.
Liseberg var klart höjdpunkten för mig och min syster och U2 för mamma och pappa.
Måste bara säga att Balder äger verkligen precis allt. Det kittlas så härligt i magen så man kan inte sluta skratta. Får torka skratt tårar efter varje gång jag åker den.
Jag och min syster kom in till liseberg vid. 15.40 och 5 min senare stod vi i kön till den första attraktionen, kålorado. Efter 30 minuter stod vi i nästa kö. Balder, 1 timmes kö.
Vi resonerade som så att kålorado först då man garanterat blir blöt och så är det fortfarande ganska varmt ute. Sen tar man det som man allra helst vill åka, vilket i vårat fall var Balder, kanonen och uppsvinget. Det var dom som vi även ansåg var värda över 1 timmes kö.
Kl 23.00 var det slut på det roliga och hela Liseberg stängde. Vi var där inne i va 7 timmar och hann åka.

• Kålorado
• Balder 3 gånger
• Kanonen 3 gånger
• Uppsvinget 2 gånger
• Uppskjutet

En grej som hände i kön till kanonen var väldigt underhållande. Man går ju i led fram och tillbaka och man hittar alltid nya fel på personerna man möter eftersom man möter samma personer om och om igen. Men i alla fall. Ett gäng, 30+. En av killarna var på lyset och jag trode helt ärligt han skulle somna i kön. Första gången jag la märke till honom la han av världens fylle rap. Jaha tack för den duschen. Nästa gång vi möttes tittade jag extra på honom, vad ska han hitta på nu. Han fabblade med gylfen som bestod av en rad knappar. Han knäpper alltså upp alla knappar, tar läskmuggen närmre paketet och sen tar fram den. Som tur är var vi tvugna att fortsätta gå framåt bort från honom. Jag trodde jag såg i synet. Fy i helvete vad äckligt.
När vi sedan kom fram till det stället han började kissa på så såg vi en läskmugg innehållande någon gul vätska utan kolsyra. Så jovisst hade han kissat i muggen. Snubben är 30+, kom igen, väx upp man gör för fan inte sånt.

Andra saker man absolut inte ska göra i kön som folk endå gör är att röka. Alltså snälla! Det är vidrigt och jag med min stora käft hade lust att bara ge dom på lyset. Men jag gjorde ingenting.
Kvällen slutade lyckat i alla fall =)

Vi bode på en av Lisebergs campingar. Jag tycker det är jätte mysigt att campa, husvagn som tält, spelar ingen roll. Det är kanske bara för att jag har gjort det hela mitt liv. En av grejerna jag däremot inte diggar med camping är dessa nedrans äckliga service hus eller snarare deras toaletter. Jag blir spy färdig varje gång jag måste gå på toaletten där. Näe jag gillar bara min egna toalett.

Måste även inflika att imorgon börjar jobba, nervöst...men det ska bli skit kul. Imorgon ska jag även titta på 2:an som jag har tänkt att flytta till =)