Gympan

Nu på morgon har jag suttit och tittat på gamla filmer från det gångna gympa året.
Jag blir tårögd när jag tittar på filmerna. Tjejerna är så grymt duktiga och det känns lite i hjärtat att vi har splittrat gruppen.
Tjejerna har en sån bra gruppsammanshållning och jag är så stolt över att vara ledare för dom. På tävlingarna står dom och hejar på varandra i ledet och berömer. Dom tröstar när någon gjort något knasigt ute på tävlingsgolvet. Jag vet att jag skrivit detta förut men nu saknar jag verkligen gympan. Jag vill träna träna träna!!!! Har god lust att skita i denna dag och dra till träningshallen istället, men så får man ju inte göra haha.

Alla tjejer i gruppen har också utvecklas grymt mycket under detta år. Från att knappt öva på volt på trampetten för de nya som började förra året till att skruva en halvskruv eller helskruv. Att ha det kämpigt med flickisarna till att tävla med en perfekt flickis. Jag kan inte bli annat än stolt helt enkelt.

Men vägen hit har inte varit en dans på rosor. Jag har kämpat jätte mycket med tjejerna eftersom jag har haft vissa väldigt länge. MEn när resultatet blir så bra så glömmer man den jobbiga resan =)

Tjejer ni är bäst!