Får jag ens säga så? Vi är inte tillsammans, får jag då lov att sakna honom när han är bortrest?
Är det för att han inte har hört av sig sen han åkte som saknaden är så stor?
Mitt huvud är fullspäckad med tankar. Alla tankar handlar om samma sak. HAN!
Det har gått 5 veckor sen vi gjorde slut. Hur jävla länge till ska jag sakna honom?
Men jag får skylla mig själv som inte vågar släppa taget.
Jag vet att han älskar sin tid du har nu. Han bor själv (nästan iaf), han har ingen som "bestämmer" över honom. Han träffar vilka han vill, när han vill, hur han vill. Och framför allt kommer han till mig när han vill.
Helt ärligt tror jag att jag betyder trygghet för honom. Likväl som han är min trygghet. Jag vill inte att tiden ska ticka iväg när jag är med honom. Jag vill att tiden ska stanna upp et slag, jorden ska sluta snurra. Låt mig på njuta av hans näret, hans beröring.
Jag kan inte beskriva hur mycket jag tycker om denna person. Mitt ex!
Det är FFS mitt ex. Ge mig en bitch slape för i helvete!
Jag vet inte vad mer jag ska skriva. Jag älskar honom och jag saknar honom =(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar