onsdag 21 januari 2009

Gräslig morgon!


Väckarklockan ringer alltid kl 04.30. Sedan ringer den igen 5 min senare och ytterligare 5 min senare och slutar ringa vid 04.50. Då hoppar min sambo upp ur sängen och går iväg till jobbet.
Klockan 06.00 ringer en ny väckarklocka. Samma signal som den andra. Den behöver bara ringa en gång och sen hoppar jag upp ur sängen.
Jag sover alltid med öronproppar då jag är väldigt känslig för ljud. Däremot hör jag alltid min sambos väckarklocka och vaknar alltid av den då jag tror att det är min som ringer.

Imorse ringde den första väckarklockan som vanligt. Jag vaknar, min sambo snoozar. Vi somnar om. Den ringer igen, samma sak upprepas.
Det som skiljer denna morgonen från alla de andra är att väckarklockan ringer ovanligt många gånger. Tillslut tittar jag själv på klockan som då är 05.14. Trött som jag var tänker jag bara att min sambo ligger kvar i sängen fast han ska egentligen sitta på bussen. Sedan somnar jag om.
Klockan ringer igen och nu börjar jag bli mer och mer vaken så nu somnar jag aldrig om riktigt. Tror jag!

När klockan har ringt för ungefär 1000 gången blir jag irriterad och tittar på klockan en gång till.
Jaha men vad kul klockan är 06.17 och får panik. Så mycket jag ska hinna göra innan jag ska med bussen. Min sambo fick en ordentlig utskällning för att ha stängt av min väckarklockan utan att väcka mig.
Som tur var hann jag med allt jag skulle hinna. Däremot fick jag inte den där timmen ensam i sängen som jag längtar efter varje morgon när klockan ringer första gången.

Ingen skada skedd men för fasiken vad arg jag var imorse.
Det är inte första gången han stänger av min klockan och inte väcka mig.
Jag hade väckningssignalen först (jag vet jag är tre år) så han borde byta.

Ingen rolig morgon med andra ord. Så nu är jag dödstrött!

1 kommentar:

. sa...

Jag hatar detta eviga snozande!!!