Systrar

För alla er som inte fick någon syster tycker jag faktiskt lite synd om.
Jag har hela två yngre systrar. Den ena tycker jag bättre om än den andra
Närå tycker om båda lika mycket.
Men mellan mig och den ena skiljer det för att vara exakt 1 år och 9 månader medans det skiljer 6 år mellan mig och min yngsta syster.
Jag och min äldsta lilla syster har aldrig kommit överens. Vi har alltid bråkat, dragit varandra i håret, slagits. Ja vi har till och med haft världens slagsmål när vi var si så där 16, 14 år.
Vi har hatat varandra och jag tror faktiskt inte jag har hatat någon så mycket som min egna lilla syster. Eller jo det finns en person. Men hon är hatat av alla så jag behöver inte äns nämna hennes namn. Allvarliga problem har hon och har alltid kommit upp som samtalsämne vid middagsbordet bara för att hon är såå *grrrrr* a men det var inte henne jag skulle skriva om.

Nu så bor varken jag eller äldsta lilla syrran hemma. Vi träffas typ 2 gånger i veckan då vi tränar gymnaster tillsammans.
Nu är hon min allra bästa vän!

Vi snackade om det i går när vi fönster shoppade inne i stan.
Ingen känner mig som hon gör. Man kan verkligen vara sig själv när man är med syster liksom.
Vi kan prata om allt: bajs, sex, utslag ja men verkligen allt utan att skämmas.
Är det kanske därför som man ofta blir bästa vän med sina syskon.
Jag skulle aldrig i livet prata bajs med mina kompisar tex eller nått åt det hållet. Kärleksproblem fine (OBS engelskt uttal tack) men inte utav det pinsamma hållet. Men med syster går det hur bra som helst.

När jag får barn så ska jag ha minst 3 st. Helst vill jag ha 5 stycken. Tyvärr vill inte min sambo ha det så jag får väl bara 2. Eller jag kanske inte får ett enda =(