Adoption

Jag har precis tittat på "16 and pregnant" på MTV.
Det handlade om ett par som var 16 år och gravida. Paret resonerade om dom skulle behålla barnet eller adoptera det. Dom kom fram till att adoption var den bästa lösningen för barnets bästa. Det grundade dom på att dom visste att dom inte kunde ge barnet det den behövde. Ingen utbildning, ingen inkomst. Men den största faktorn var att ingen av dom tyckte att deras hemförhållande var speciellt bra och defenitivt inget hemförhållande dom ville att deras barn skulle växa upp i. Dom var så osjälviska och det var ett klokt beslut. Där kan vi snacka om att sätta barnet bästa i fokus.
Men det fanns även en ledsam del i historien, nämligen dessa tonåringarn föräldrar. Ingen av dom stöttde tonåringarnas beslut om att adoptera bort barnet. Dom menade på att dom inte tog sitt ansvar som föräldrar om dom inte behöll barnet osv. Jag höll på att bli tokig. vadå inte ta ansvar som föräldrar, det är ju precis det dom gör! Föräldrarna stöttade dom verkligen inte och det var så hemskt att se.
Inte ens när själva adoptionen var gjord stöttade föräldrarna sina barn. FY FAN säger bara!

 Jag grät genom hela programmet. Vilka starka människor som har styrkan att ge bort sitt barn. Jag skulle aldrig klara av det. Så det var både glädje tårar och sorgtårar som verkligen forsade ner för kinderna.
När mamman precis hade fött ville hon inte se barnet men endå så stod sjuksystrarna och kontrollerade barnet och tvättade och höll på precis previd. När barnet började skrika så grät jag ännu mera. Kunde inte sluta tänka "ta ut barnet från rummet då"!
Jag blev väldigt berörd av programmet men det som jag kommer bära med mig är dessa två underbara tonåringar som hade styrkan att sätta barnets bästa i fokus framför sitt eget ego.

Eftersom jag själv tror att jag kommer bli barnlös och adoption är mitt enda alternativ (jag grundar det inte på något utan det är just my luck) så är jag tacksam att det finns fler sånna människor.
Detta leder in på barnlöshet. Tänk att aldrig få uppleva känslan av att vara gravid. Det är en hemsk tanke och skulle jag bli barnlös skulle hela min värld snurra så snabbt att jag ramlade av. Självmordtankar på hög nivå skulle förekomma.
Usch, jag börjar gråta av bara tanken. Men men, vi får se vart världen leder oss och förhoppningsvis kommer allt ordna sig och bli bra. Vägen dit kommer inte vara lätt men allt kommer att bli bra!