Torsdag

Ja nu är det torsdag igen. Jag vet att jag nämner det hela tiden, men fan vad dagarna går fort.
Mitt humör är inte den bästa. Den största faktorn till det är D. Det är alltid D.
Jag tänker hela tiden på hur det skulle varit om vi aldrig gjort slut. Eller snarare om jag aldrig hade tagit upp diskussionen.
Det är 4.5 månad sen vi gjorde slut och jag sitter fortfarande och ältar. Problemet till det är ju att vi fortfarande har träffats. Att vi fram tills 3 veckor sedan "var" tillsammans. Det kändes så i alla fall. Vi pratade hela tiden, vi träffatdes hela tiden. Vi sa att vi älskade varandra osv. Vi var ett par fast ingen sagt något ungefär. Givetvis ville inte D erkänna det när jag sa det men hallå.
Enda sen sen fredagen då han blev arg på mig har det inte varit som förut. Sen dess backade vår relation 10 steg och vi är nu tillbaka på ruta 1 igen känns det som. Nu känns det som vi verkligen gjort slut.
Han hör inte av sig och vi träffas bara när jag frågar. I och för sig kommer han när jag frågar, men förut var det han som tog för sig och frågade ifal vi skulle hitta på någonting. Vi sms ar ingenting längre. Jag har inte hört från honom sen i måndags då jag skickade ett god natt sms till honom. Vi träffades i söndags och gick på bio. Det var sista gången jag såg och pratade med honom.
Om man frågar honom hur det kommer sig så skyller han på att han jobbar. Jaha men det gjorde du förut också så det är ingen skillnad. Förut smsade han medan han jobbar så jobbet är ingen anledning.
Jag vet att anledningen till det hela är att han gått vidare nu. Han har släppt taget om mig. Jag är inte längre hans trygghet. Nu är jag bara en i mängden, ett plåster till ex ungefär. Det känns skit, riktigt skit.
Nu har jag verkligen tappat hoppet på att det ska bli vi igen. Förut såg jag nästan ljuset i tunneln men nu ser jag bara mörker. Mörker, mörker, mörker.
Han har skaffat sig ett liv utan mig vilket inte alls känns bra. Jag vill vara med i hans liv.
Jag har svårt att acceptera att vi gjort slut. Helt ärligt. Jag har svårt att släppa taget och fatta.
Jag har även svårt att acceptera att jag bor själv. Jag vill bo med någon och den någon är så klart D.

Jävla skit!